På söndagskvällen simmade Louise Hansson final på sin paradgren 100 meter fjärilsim. Det gick inte alls som hon hoppats på.
27-åringen från Helsingborg slutade åtta och sist i finalen, en bra bit från sitt personliga rekord. Efter finalen var hon både besviken och ledsen, men hon såg till att hantera de känslorna direkt.
– Jag var sur under avbadet. Det är ändå ingen som hör när man skriker under vattnet, säger Louise Hansson med ett leende.
– När jag sedan kom upp ur badet var det bara att släppa det.
Under 2021 och 2022 gick det mesta Louise Hanssons väg, bland annat kom hon femma i OS. Förra året gick det tyngre, men det året gav henne viktiga lärdomar.
– Jag fick en del träning på att hantera besvikelse. Då hade jag – jämfört med nu – en helt annan inställning och planer på hur jag skulle hantera känslorna efter loppet om det blev en besvikelse.
– I sådana situationer är det lätt att tänka att simningen är det som definierar en eftersom man lägger ner så många timmar – ja sin själ – i det. Då måste man påminna sig om att ”jag simmade fan en OS-final, det har inte många gjort två gånger i rad”. Sedan är det klart att när det gäller loppet i sig finns det en massa saker att förbättra.
På måndagsförmiddagen var det dags för Louise Hansson att ta på sig tävlingsbaddräkten igen när försöken på 100 meter ryggsim avgjordes. En gren som Louise Hansson främst simmar på grund av möjligheten att hon får simma ryggsimssträckan i medleylagkappen.
I försöken simmade hon på 1.00,26. Det var 43 hundradelar långsammare än hennes personliga rekord, men det räckte för att gå vidare till kvällens semifinal.
– Jag var väl medveten om att de två första dagarna på OS är de tuffaste såväl fysiskt som mentalt. Men jätteskönt att jag tog mig vidare. Jag visste att det skulle bli tajt, säger Louise Hansson.
