Tillväxtverket: Nya stöd behövs för att locka arbetslösa norrut

Hundratals miljarder satsas i den så kallade gröna omställningen i norra Sverige, och det har tidigare gjorts bedömningar att det kan krävas uppemot 100 000 nya invånare i samhällsomvandlingen.

Men vilka ska ta jobben i ett område som redan har landets lägsta arbetslöshet? Och hur ska infrastruktur, energi och bostäder kunna ordnas i snabb takt, samtidigt som offentlig sektor och samhällsservice håller jämna steg.

Tillväxtverket har en nyckelroll att hantera dessa frågor genom sitt uppdrag att samordna nyindustrialiseringen i Norrbotten och Västerbotten. Nu har myndigheten lämnat sin första delrapport till regeringen – med en rad rekommendationer.

Bland annat föreslås incitament för det som kallas stärkt arbetskraftsmobilitet, exempelvis genom paketlösningar för arbetslösa som kan tänka sig att flytta från andra delar av Sverige.

– Utmaningen är att vi i Sverige sällan flyttar för jobb, utan bara vid några väl valda tillfällen i livet. Då måste man titta på vilka inlåsningar som finns för att adressera det här på ett annat sätt, säger AnneLie Granljung, samordnare på Tillväxtverket.

Som ett flyttbidrag?

– Vi pratar inte om det som ett bidrag utan snarare som ett stöd. Poängen är att det krävs bättre incitament för att öka mobiliteten på arbetsmarknaden.

Sverige har genom historien haft flera typer av flyttbidrag, bland annat på 80-talet för att få fler personer att flytta från norr till söder för att jobba. Detta är också något som har efterfrågats i debatten.

Men det räcker inte, menar Tillväxtverket som i sin delrapport lämnar totalt nio rekommendationer till regeringen.

– Vi måste göra många saker parallellt snarare än att satsa allt på några fåtal insatser. Det finns ingen perfekt plan som löser allt direkt, säger AnneLie Granljung.

I nuläget lämnar många studenter de berörda länen efter examen. För att ändra på det vill Tillväxtverket att universiteten i Umeå och Luleå får i uppdrag att undersöka hur de redan under utbildningen kan koppla ihop studenter och potentiella arbetsgivare på ett bättre sätt.

En annan utmaning är att många små och medelstora företag riskerar att hamna i skuggan av de allra största miljardsatsningarna.

– De mindre aktörerna är inte lika insatta om vad som krävs för att vara relevanta, så där måste vi hjälpa till att öka kompetensen, säger AnneLie Granljung.

Samtidigt krävs inte bara nya satsningar. Det är också viktigt att bygga vidare på insatser som redan påbörjats, menar Tillväxtverket. Bland dessa nämns fortsatt statligt stöd till kommunernas arbete med näringslivsutveckling och att förstärka det redan pågående arbetet kring miljötillstånd.

Vilka är de största bromsklossarna just nu?

– Befolkningsförsörjningen är en av de svåraste frågorna. Och infrastrukturen. Det är väldigt långa planeringsprocesser kopplat både till väg och järnväg.

För att stärka utvecklingen i Norrbottens och Västerbottens län fattade regeringen i somras beslut om en samlad strategi, som till stor del går i linje med Tillväxtverkets rekommendationer.

Delar av detta märks också i höstbudgeten, bland annat genom en satsning för att underlätta bostadsbyggandet i norra Sverige.

– Våra rekommendationer möts av stor nyfikenhet och bra respons. Många börjar förstå att det inte går att välja bort den här omställningen, säger AnneLie Granljung.