2023 genomförde Salwan Momika flera koranbränningar som blev internationellt uppmärksammade och drog in Sverige i en diplomatisk kris. Säkerhetsläget blev mycket ansträngt och terrorhotnivån höjdes.
Under aktionerna fanns Salwan Najem vid Salwan Momikas sida som ett slags medhjälpare. I augusti åtalades de båda för fyra fall av hets mot folkgrupp. I förra veckan gjorde ärendet en tvärvändning när Salwan Momika sköts till döds i en lägenhet i Södertälje, dagen innan domen 2skulle ha meddelats. Åtalet mot Salwan Momika lades därför ner.
På måndagen meddelade Stockholms tingsrätt att Salwan Najem döms till vilkorlig dom för hets mot folkgrupp. Domen kommer knappt tre månader efter en annan uppmärksammad dom i ett närbesläktat ärende: Den högerextrema politikern Rasmus Paludan dömdes den 5 november förra året för hets mot folkgrupp och förolämpning till fyra månaders fängelse. Domen har överklagats.
De nu aktuella aktionerna var tillståndsgivna av polisen. Man skulle kunna tycka att domen därför framstår som motsägelsefull. Men lagmannen Göran Lundahl betonar att polisens beslut enbart grundar sig i en bedömning av risken för ordningsstörningar.
Enligt Göran Lundahl kan man utifrån måndagens dom inte dra slutsatsen att det är förbjudet att bränna koranen i Sverige.
– Det kan säkert finnas situationer där en bränning av koranen har ett annat syfte än att utöva missaktning mot gruppen muslimer. Koranen har så att säga inget särskilt skydd bara för att den av vissa betraktas som en helig skrift, säger Göran Lundahl och påpekar att tingsrätten tittat noga på det specifika sammanhanget.
– Salwan Najem har riktat missaktning mot gruppen muslimer. Man måste titta på hur den sammanlagda koranhanteringen har varit. Här har man eldat på koranen, sparkat på den och lindat in den i fläsk. Man måste även se till vad som görs samtidigt, säger Göran Lundahl och åsyftar de uttalanden om både islam och muslimer som fälldes vid koranbränningarna.
Göran Lundahl understryker att tingsrättens domslut grundar sig i en summering av de olika handlingarna.
– Det är alltså en kombination av hur de hanterar koranen och vad de säger.
Har utfallet påverkats av att Salwan Momika dog?
– Nej, huvudförhandlingen var avslutad. I domen skriver vi att den här tragiska händelsen naturligtvis inte kan påverka vår straffrättsliga bedömning. Åklagaren har gjort bedömningen att männen har gjort detta i samförstånd och det har tingsrätten varit tvungen att ta ställning till när det gäller Salwan Najem. Vi har kommit fram till att han har gjort det här i samförstånd med annan. Det är också därför Salwan Momikas göranden och låtanden redovisas så tydligt i domen.
Då målet är avskrivet för Salwan Momikas del kommer domslutet gentemot honom aldrig att redovisas.
Advokaten Ängla Pändel är specialiserad inom bland annat yttrandefrihetslagstiftning och gör bedömningen att själva koranbränningen inte är kriminell i sig.
– Bränningarna som sådana utgör inte i sig hets mot folkgrupp, och det faktum att koranen är en helig skrift påverkar inte bedömningen i sig. I stället görs en helhetsbedömning av bränningarna i kombination med uttalandena, säger hon.
Yttrandefriheten i Sverige innebär att man ska kunna uttrycka långtgående kritik, särskilt av en religion, men om yttrandena övergår i missaktning mot personerna som utövar religionen finns en gräns.
– Yttrandefriheten skyddar allt som anses utgöra en del av en saklig och vederhäftig debatt – som är kriteriet som har ställts upp av Högsta domstolen i tidigare praxis när det kommer till hets mot folkgrupp, säger Ängla Pändel.
Men att bara bränna en koran är tillåtet i sig?
– Det skulle jag säga. Jag tror inte att det behöver prövas i domstol, och anledningen till att det inte prövas är att det råder relativt stor konsensus kring frågan: Brännandet av skrifter oavsett slag är inte hets mot folkgrupp i sig.
Det avgörande i den här typen av ärenden är huruvida kränkningarna mot religionen även spiller över och innebär missaktning mot religionsutövarna, förtydligar Ängla Pändel.
– Domstolen gör en helhetsbedömning och anser att de förekommande kränkningarna inte utgör saklig och vederhäftig religionskritik, och att de med tydlig marginal visat missaktning även mot folkgruppen muslimer trots att vissa avståndstaganden gjorts från att kritiken skulle vara riktad mot muslimer som grupp, säger hon.
Vad tror du att en eventuell hovrättsprövning kommer att leda till i fallet?
– Om det här prövas tror jag att hovrätten kommer landa i en liknande bedömning.