Konsumentombudsmannen (KO) valde under förra året att stämma banken Nordea i tingsrätten efter att en bedrägeridrabbad kund nekats ersättning för pengarna som förlorats i bedrägeriet. KO menar att det har varit tal om en så kallad obehörig transaktion, och att banken därför borde ersätta kunden.
I fall där brottsoffer har lurats till att lämna ut koder och bedragaren sedan utför själva transaktionen finns praxis från en HD-dom 2022 som säger att offret ska ersättas av banken. Men något sådant här fall, där offret har lurats till att själv genomföra transaktionen till en penningmålvakt på uppmaning av bedragaren, har aldrig prövats i domstol tidigare.
Nu meddelar Stockholms tingsrätt att banken inte har någon skyldighet att ersätta brottsoffret.
”Bankens överföring från konsumentens konto till målvakten inte varit obehörig enligt betalningstjänstlagen, eftersom överföringen har skett på begäran av konsumenten. Banken är alltså inte skyldig att återställa konsumentens konto”, skriver rätten i ett pressmeddelande.
Den drabbade mannen blev uppringd av en bedragare som påstod att mannen hade utsatts för en id-kapning, och att 100 000 kronor hade försvunnit från hans konto. Det enda sättet att rädda pengarna var att höja Swishgränsen från 5 000 kronor till 100 000 kronor och sedan göra en ”makuleringstransaktion”, fick han veta.
Mannen följde instruktionerna och plötsligt hade han fört över 100 000 kronor till bedragarens konto.
KO hade som ett andrahandsyrkande framfört att banken borde vara skadeståndsskyldig eftersom att den har agerat oaktsamt, både i samband med att höjningen av Swishgränsen tilläts och när själva transaktionen tilläts. Man menar att banken borde ha övervakningssystem på plats som kan upptäcka riskindikatorer som till exempel kundens ålder och beloppets storlek, och att ett sådant system skulle ha flaggat beteendet som ett möjligt bedrägeri.
Tingsrätten tycker dock inte att KO har kunnat bevisa att banken borde ha agerat på något annat sätt än den gjorde. Av utredningen i målet framgår förvisso att Nordea inte hade något sådant system som kunde upptäcka risker för Swishbedrägerier vid tidpunkten, konstaterar tingsrätten i sin dom. Men KO har samtidigt inte kunnat visa att Nordea borde ha haft ett sådant.
”Tingsrätten anser därför att kunden (DN:s anonymisering) inte har visat att Nordea borde ha insett att kunden blivit svikligen förledd att lämna betalningsordern. Betalningsordern är därmed inte ogiltig”, skriver tingsrätten.
Nordea har konsekvent genom processen bestridit både ersättnings- och skadeståndsansvar, och får nu alltså rätt. I en kommentar till DN säger presskontakten Hugo Laigar att det är bra att det personliga ansvaret inte utelämnas.
”Konsumentombudsmannen vill ändra rådande praxis och vår huvudsakliga invändning har varit att vi inte tycker att ett samhälle där det personliga ansvaret helt utelämnas är rätt, det skulle göda den organiserade brottsligheten. Bedrägerier är ett samhällsproblem, varje bedrägeri är en tragedi och Nordea jobbar outtröttligt för att stoppa bedrägerier varje dag”, skriver han.
Artikeln uppdateras.
Läs mer: Bedrägeribrott mot äldre ökar
