I slutet av augusti sköts en ung man, med lång historik inom den gängkriminella miljön i Malmö, till döds på Ramels väg i Malmöstadsdelen Rosengård. En tonåring greps i närheten av mordplatsen och misstänks vara den som avlossade skotten. Hans namn är sekretessbelagt, trots att en brottsmisstänkt persons identitet brukar bli offentligt i samband med att personen begärs häktad. I det här fallet har tingsrätten gjort ett undantag. I ett PM hänvisar polisen till att det finns stor risk för hämnddåd mot unga utförare och deras anhöriga.
Men två veckor efter mordet misstänks en domstolshandläggare på Malmö tingsrätt ha tagit reda på den misstänktes namn, trots att målet handlades på en annan avdelning än den hon jobbade på och uppgiften alltså var belagd med sekretess.
Samma handläggare hade tagit ledigt från jobbet för att gå på den mördade mannens begravning.
Vid en kontroll några dagar senare upptäckte tingsrätten att kvinnan tagit fram uppgifter om mordutredningen – trots att hon enligt tingsrätten inte haft anledning att göra det i tjänsten.
Hon ska även ha tagit fram sekretesskyddade uppgifter rörande ett knivmord i Malmöstadsdelen Kroksbäck förra året, även det med kopplingar till den gängkriminella miljön och enligt tingsrätten inte heller det inom ramarna för hennes arbetsuppgifter.
Kvinnan greps och häktades i september, misstänkt för tre fall av grovt dataintrång. Efter tolv dagar i häktet släpptes hon på fri fot men är fortsatt misstänkt för brotten.
Nu vill hennes arbetsgivare säga upp henne, oavsett om hon döms eller ej. Lagmannen hänvisar till att kvinnan anses ha orsakat stor skada, både när det kommer till tingsrättens arbetsmiljö och allmänhetens förtroende.
”Arbetsgivarens förtroende för henne är förbrukat”, skriver de i en anmälan till personalansvarsnämnden och yrkar på att nämnden ska fatta beslut om avsked.
”Genom att informationen dessutom härrör från ett mål där hon har personliga kopplingar till individer som förekommer i målet har hon utsatt sig själv för en oacceptabel risk för otillåten påverkan”, skriver tingsrättens lagman i anmälan.
Kvinnans försvarsadvokat Rebecca Sofiadotter Lepic säger att hennes klient förnekar brott.
– Sökningarna har varit arbetsrelaterade. Som jag uppfattar det har åtminstone två av målen legat på hennes avdelning. Det händer också, särskilt under semestertider, att växeln kopplar in telefonsamtal som rör mål på andra avdelningar, säger hon.
Att kvinnan har personliga kopplingar till den mördade mannen menar Rebecca Sofiadotter Lepic handlar om familjerelationer.
– Föräldrar och syskon känner varandra, säger hon.
Hon påpekar också att det inte finns någonting som pekar mot att hennes klient skulle ha spridit uppgifter till utomstående och menar att hon inte fått tillräcklig information om regelverket.
– Hon var dessutom relativt ny på arbetet då hon började sin anställning i februari i år och har inte någon tidigare erfarenhet av att arbeta på domstol och har inte studerat juridik, säger Rebecca Sofiadotter Lepic.
– Domstolsverket har inte gett henne någon utbildning över huvud taget avseende hur man hanterar de här gränsdragningarna.
Men det stämmer inte, säger Johan Sjöö, lagman på Malmö tingsrätt.
– I ansökan till personalansvarsnämnden har vi räknat upp den utbildning och information som hon fått ta del av och som dessutom kvitterats i något fall.
Förra hösten riktades misstankar mot en annan anställd på Malmö tingsrätt efter att uppgifter i en brottsutredning pekat mot att hon brutit mot tystnadsplikten. Den kvinnan var fortfarande provanställd vid tillfället och tingsrätten valde att avbryta hennes anställning.
Det är andra gången på mindre än ett år som en anställd på Malmö tingsrätt misstänkts för liknande brott. Har ni tillräckliga rutiner och utbildningar?
– Jag tycker att vi har bra rutiner. Jag tycker att frågan som sådan har uppmärksammats allt mer och vi jobbar allt mer med den. Det fallet som är aktuellt nu har vi själva hittat genom våra rutiner. Det tycker jag i sig är en styrka i vårt sätt att arbeta.
