Vem är Gulan Avci?
– Gulan Avci är 47 år och har ägnat en stor del av sitt unga och vuxna liv åt att engagera sig inom samhällsfrågor. Hon har jobbat inom civilsamhället men också i politiken för Liberalerna. Inte minst med frågor rör integration och jämställdhet. Hon har kurdiska rötter, är barn till politiska flyktingar och kom till Sverige från Turkiet när hon var fem år gammal. Hon har bott i, och själv upplevt hur utanförskapet växt fram i Sverige.
Hur ser utsattheten ut i Sverige i dag?
– Vi vet att många utsatta områden präglas av koncentrationer av människor från vissa länder. Där värderingarna kan skilja sig åt mot det övriga samhället, kanske för att man har växt upp i samhällen med en hederskultur. Utbildningsnivån är lägre. När värderingarna krockat har det bidragit till att utanförskapet växt ännu mer. Utöver det har vi en bostadssegregation som bidragit till att problemet ökat. När nyanlända placeras i invandrartäta områden minskar möjligheten att etablera sig.
I april utsågs du till nationell samordnare mot utanförskap. Berätta om jobbet?
– Jag ska identifiera de goda krafterna i våra utsatta områden, med fokus på förskolan och skolan. Vi vet att många av de som inte går i förskolan är barn till antingen nyanlända eller utrikesfödda föräldrar. Förskolan är en viktig grund för språkinlärning och en plattform för värdegrunder. Där kan vi tidigt lära barn om jämställdhet och jobba förebyggande mot hederskultur. Jag ska identifiera skolor som vänt de negativa resultaten till positiva. Jag ska också identifiera de viktiga aktörerna omkring, som idrottsrörelsen, det lokala näringslivet, socialtjänsten och Polisen. Hur samverkar de i dag och hur kan de stärka samarbetet än mer för att tidigt identifiera barn och unga som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet?
Det låter som ett omfattande jobb. Hur ska du gå tillväga?
– Jag har ett sekretariat med erfarna utredare. En generell utmaning med den här typen av uppdrag är att integration kan uppfattas som diffust, eftersom det går in i så många politikområden och sektorer som berörs av integration.
– Vi måste börja lyssna på de människor som drabbas av att leva i utanförskapsområden.
Vilka utmaningar ser du framåt?
– Framväxten av parallella samhällen, där människor inte upplever trygghet och där självförsörjningsgraden är lägre än för befolkningen i övrigt. Där framför allt pojkar misslyckas i skolan, inte minst de med utländsk bakgrund, och blir lätta byten för de kriminella gängen. En annan utmaning är den värderingsskala som växt fram för bland annat jämställdhet och jämlikhet, vilket slår hårt på flickors, pojkars och kvinnors levnadsvillkor.
Vad kan konsekvenserna bli långsiktigt om vi inte löser integrationsproblemen?
– Det är en allvarlig utveckling och är systemhotande. I längden riskerar sammanhållningen, som är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för välfärdssamhället, att eroderas.
(– Vi måste börja se sambandet mellan en human men restriktiv migration för att klara av att integrera människor som kommer hit. Utvecklingen de senaste decennierna har tydligt visat att integrationen misslyckats.)
Hur vill du lösa integrationsproblemen?
– Vi måste jobba mer brottsbekämpande, både i form av hårdare straff men också förebyggande insatser för att säkerställa att vi stoppar strömningen till gängen. De grovt kriminella måste bort från gatan. Samtidigt måste vi bygga underifrån genom att skydda de som lever i skräck i sina bostadsområden. Vi måste också säkerställa att fler elever klarar av grundskolans kunskapsmål. Jag är övertygad om att skolan kan bli ett bra vaccin för att skydda unga mot att hamna i kriminalitet.
Vad är social hållbarhet för dig?
– Om jag kopplar svaret till mitt integrationsperspektiv så är social hållbarhet ett samhälle som håller ihop. Det är ett viktigt perspektiv för mig, att vårt samhälle kan försvara sin frihet.
Du är född i Turkiet men uppväxt i Sverige. Hur har det påverkat dig?
– Jag kom till Sverige 1982 och hade helt andra förutsättningar än vad många har i dag. Jag växte upp i Bredäng och hade svenska kompisar i klassen och på fritiden. Det var en annan sammansättning av människor där då, vilket också gav en helt annan integrationspotential till att snabbt få jobb och bli egenförsörjande. I dag ser vi att de som lyckas skaffa jobb och försörja sig själva flyttar till andra områden. Kvar blir de mest utsatta.
Vad är ditt mål med det här arbetet?
– Att när jag lämnar utredningen till regeringen ska jag ha identifierat ett antal framgångsrika metoder som används i kommuner i utsatta områden och som kan bli goda exempel på hur kommunerna kan arbeta mer effektivt och träffsäkert för att minska utanförskapet och vända på trenden.
