Om mindre än ett år, i augusti 2025, ska utredningen om en svensk kulturkanon presenteras.
Interna handlingar, som DN har läst, visar att utredningen har två förslag på kategorier: konstarter och samhälle. Under varje kategori ska fem områden, som litteratur, musik, religion och uppfinningar, ingå.
Men arbetet går trögt, och har under hösten präglats av interna konflikter.
Fakta:Utredningen
Kommittén ska utse de konst- och kulturområden som ska ingå i en svensk kulturkanon och fastställa vilka kriterier som ska gälla. Kommittén ska också utse expertgrupper för varje område, som i sin tur ska avgöra vilka verk som ska ingå i kanon.
Professorn och historikern Lars Trägårdh är kommitténs ordförande. Kommittén består i övrigt av journalisten Gunilla Kindstrand, chefredaktören PJ Anders Linder, samt Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap. Tidigare deltog även Marlen Eskander, grundare och verksamhetschef på Läsfrämjarinstitutet.
Utredningen om en svensk kulturkanon har, förutom kommittén, bestått av fyra statliga tjänstemän, som har utsetts av Kulturdepartementet. Deras uppdrag är att ta fram underlag och se till att arbetet går framåt. Men Lars Trägårdh har i stället valt att hålla tjänstemännen utanför.
Under en konferens på Sigtunastiftelsen i september, stängdes tjänstemännen ute och fick gå promenader när kommittén diskuterade arbetet och fattade beslut, enligt DN:s källor med insyn i arbetet.
”Kommittén menar att kvaliteten på diskussionerna blir bättre om de sammanträder enskilt”, står det i protokollet som är sekretessbelagt fram tills att utredningen är klar.
Enligt DN:s uppgifter ska Lars Trägårdh skämtsamt ha jämfört kommitténs ledamöter med kardinalerna i Vatikanstaten, som i slutet rum väljer en ny påve, när sekretariatet ombads att lämna rummet.
Upplägget kritiserades på plats i Sigtuna av Marlen Eskander, en av kommitténs dåvarande ledamöter. I handlingarna framgår att hon anmälde en ”avvikande mening” mot att kommittén hade diskuterat och fattat beslut utan sekretariatet. Hon framförde även kritik mot att kommittén inte vill låta organisationer och myndigheter föreslå experter som sedan ska utse de verk som ska ingå i kulturkanon.
Veckorna efter konferensen i Sigtuna kom även kritik utifrån, vilket DN kunde avslöja. Representanter från de nationella minoriteterna anklagade utredningen för förtryck och lagbrott. Kommittén ska, enligt regeringens direktiv, ha ”en dialog med urfolket samerna och de andra nationella minoriteternas organisationer”.
– Jag har ingen gräddfil för vare sig tornedalingar eller bandyälskare, sa Lars Trägårdh till DN och avvisade minoritetsrepresentanternas önskan om att få vara en del av arbetet.
Veckan därpå meddelade Marlen Eskander att hon lämnar kommittén i protest, något Aftonbladet var först att rapportera.
”En av de största utmaningarna, under hela arbetets process, har varit de svårigheter som uppstår när direktivet från regeringen har frångåtts och tolkningen av uppdraget har blivit alltför subjektiv”, skrev hon i ett mejl till kulturdepartementet.
Dokumenten visar: Så kan kulturkanon se ut
I slutet av oktober föreslog kommittén att kulturkanon ska bestå av två kategorier: konstarter och samhälle. Det framgår av interna mötesprotokoll som DN tagit del av.
I kategorin konstarter ingår: litteratur, bild och form, musik, film och lärdom.
I kategorin samhälle ingår: religion, lag, ekonomi, uppfinningar och offentlighet.
Tio verk ska ingå i varje område och ska också vara en ”tidsresa”.
Verken ska utses av en expertgrupp per område. Tre personer ska ingå i varje grupp.
Marlen Eskander har inte velat kommentera sitt beslut ytterligare. I ett mejl som hon har skickat till en av utredningens tjänstemän skriver emellertid Eskander att sekretariatet är avgörande för att säkerställa ett rättssäkert arbete.
”Jag har gjort mitt bästa, och hoppas att mitt beslut att lämna kan signalera hur allvarligt jag ser på de problem som präglar arbetet, både internt och externt.”
Juristen och tidigare presidenten i Svea hovrätt, Johan Hirschfeldt, har lett flera statliga utredningar. Han vill inte kommentera utredningsarbetet om en svensk kulturkanon specifikt, men säger att kommittésekretariaten brukar ha en betydande roll i allt utredningsarbete.
– Jag har tidigare inte mött exempel på att ett kommittésekretariat stängs ute från att vara med vid diskussioner under sammanträdena. Ett viktigt skäl för sekretariatets medverkan är att det är ett sätt att säkerställa att underlaget i arbetet och slutresultatet, betänkandet med förslag, kommer att präglas av saklighet. Det står ju redan i grundlagen att man i offentlig verksamhet, och dit hör kommittéarbete, ska iaktta saklighet, säger han.
Förutom Marlen Eskander har en tjänsteman hoppat av uppdraget i sekretariatet. Ytterligare en är sjukskriven.
DN har sökt kulturminister Parisa Liljestrand (M) för en kommentar. I ett skriftligt svar hänvisar hon frågorna vidare till Lars Trägårdh.
”I likhet med andra statliga utredningar arbetar kommittén självständigt utifrån regeringens direktiv. Jag hänvisar därför till kommitténs ordförande.”
Lars Trägårdh vill inte ställa upp på en intervju med DN. Han skriver i ett mejl att han inte kommenterar sådant som gäller den interna arbetsprocessen.
”Rent allmänt är vi nu inne i en intensiv arbetsfas. Vi kommer under denna period inte rapportera utåt, förutom när vi i närtid offentliggör den kanal för inspel från allmänheten som är under uppbyggnad. Även i övrigt arbetar vi enligt direktivet”, skriver Lars Trägårdh.
Läs mer:
Kritik från S – men tystnad från regeringen: ”Han är en fri själ”
Lars Trägårdh om sitt uppdrag: ”Bättre att det är jag än någon jävla vettvilling”
