Det kan kännas snärjigt att hinna med alla vardagsbestyr och svårt att få tiden att räcka till umgänge med familjen och olika intressen. Då är det lätt att börja fundera på att jobba lite mindre. Men frågan är om du har råd och om det går att få ledigt.
Vi har haft 40 timmars arbetsvecka sedan 1970. Den senaste förkortningen av veckoarbetstiden skedde alltså för mer än 50 år sedan. I slutet av 1970-talet fick vi fem veckors semester och det var senast arbetstiden förkortades.
Men nu höjs röster för kortare arbetstid. Socialdemokraterna har en arbetsgrupp som tittar på frågan och förkortad arbetstid kan mycket väl bli en valfråga. Bland fackförbunden blir kraven på kortare arbetstid vanligare och många har fått kortare arbetstid genom förhandlingar.
Som det är nu har främst småbarnsföräldrar och personer som närmar sig pensionen rätt att gå ner i arbetstid.
Småbarnsföräldrar. Har rätt att förkorta arbetstiden med upp till 25 procent tills det yngsta barnet fyllt 8 år eller avslutat sitt första skolår.
De som har flera barn har alltså rätt att minska sin arbetstid under ganska många år.
Nära pensionen. I många branscher finns avtal mellan facken och arbetsgivarna som gör det möjligt att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet. Villkoren varierar i de olika kollektivavtalen men i de flesta fall öppnas möjligheten till deltidspensionering vid 61–62 års ålder.
I många fall påverkas inte tjänstepensionen om man går ner i arbetstid vid slutet av arbetslivet. Men det är en bra idé att kolla med facket och arbetsgivaren vad som gäller på den egna arbetsplatsen.
Alla andra. Här gäller det att komma överens med sin arbetsgivare om arbetstiden. Både om du vill arbeta mindre eller mer.
Med hjälp av vår räknesnurra kan du enkelt se hur din inkomst efter skatt påverkas om du arbetar mindre än 100 procent och fundera på om du klarar dig på den lägre summan.
Snurran riktar sig till dem som har ett arbete och beräknar arbetsinkomster efter skatt och kan inte användas för sjuk- och föräldrapenning, a-kassa eller pension. Snurran kan också visa avdraget för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan men inte för andra trossamfund.
Ju högre skatt du betalar desto mindre kostar det i procent av heltidslönen att gå ner i arbetstid. Det beror på att höginkomsttagare betalar statlig skatt på en del av sina inkomster medan låginkomsttagaren enbart betalar kommunalskatt och har ett högre grundavdrag som minskar skatten.
Brytpunkten för när man, förutom kommunalskatten, betalar 20 procent i statlig skatt går vid cirka 51 000 kronor i månaden 2024 för dem som inte fyllt 67 år. För dem som fyller 67 år i år eller är äldre går gränsen vid en månadsinkomst på ungefär 58 000 kronor.
Tänk på att man bara betalar statlig skatt på den del av inkomsten som ligger över gränsen och alltså inte på hela månadsinkomsten.
Har man en lön över gränsen för statlig skatt kan förlusten bli mindre än man tror på att gå ner i tid och minska inkomsten. Men hjälp av vår räknesnurra kan du se hur många procent som är optimalt för dig att arbeta med så liten inkomstförlust som möjligt räknat i procent av inkomsten.
En person som tjänar 70 000 kronor i månaden förlorar nästan 6 700 kronor i månaden på att gå ner till 80 procent. Men behåller samtidigt ungefär 86 procent av heltidslönen.
Den som tjänar 35 000 kronor i månaden förlorar ungefär 5 100 kronor i månaden på 80 procent jämfört med heltid. Det betyder att personen får behålla ungefär 81 procent av heltidslönen.
Läs mer:
Arbeta mindre ungas krav på jobbet – Kajsa har fyradagarsvecka
Hur mycket minskar pensionen om jag går ner till deltid?
