Häromdagen pausade statliga Vattenfall sin fortsatta investering i havsvindparken Kriegers flak. Beslutet är en svår motgång för regeringen. Vattenfalls motivering var osedvanligt uppriktig. Bolaget lyfte särskilt fram kritik mot att Tidöpartierna inte vill låta staten betala för anslutningskablarna.

I helgen kom nästa kalldusch. Också tyska RWE tvekar att investera utanför Sveriges kust på grund av kostnadsläget där just kabelanslutningen är en viktig del.

Näringslivet och energibranschen larmar om läget. De planerade havsvindprojekten skulle leverera el till södra Sverige där hotet om höga priser är som mest akut. Industrin nöjer sig inte med att vänta ett decennium på eventuell kärnkraft.

Regeringen vill inte ge efter för bolagens böner utan håller fast vid sin tes att alla kraftslag ska betala sina egna kostnader, det Tidöpartierna kallar ”teknikneutralitet”.

Problemet är att regeringen urholkat sitt eget argument genom att vilja sätta in hundratals miljarder på framtida kärnkraft. Regeringen planerar en storskalig subvention till ett enskilt kraftslag som är svår att få ihop med talet om teknikneutralitet.


Nu riskerar han en energipolitisk bumerang

I valrörelsen hade Ulf Kristersson stark medvind i energipolitiken. Han gick i takt med både väljare och industri i kraven på billigare el och att mera el behöver produceras i södra Sverige.

Nu riskerar han en energipolitisk bumerang.

Det är en svår pedagogisk uppgift att förklara varför skattebetalarna ska ta stora ekonomiska risker för en osäker satsning på ny kärnkraft samtidigt som regeringens politik på kortare sikt bromsar investeringar i storskalig elproduktion till havs.

Energiminister Ebba Busch (KD) tar sig an den pedagogiska uppgiften. Busch har blivit hela Sveriges fysiklärare och talar gärna utförligt om att politiken måste rätta sig efter ”fysikens lagar”.

Extra svår blir pedagogiken när det kommer till kraven på en långsiktig energipolitisk överenskommelse med oppositionen. Trots att regeringen bestämt sig för att inte göra upp med S har energiministern gett bilden att regeringen är överens med det stora oppositionspartiet och på något sätt förhandlar med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna själva känns inte vid någon förhandling.

Man anar ett problem med om inte fysikens så åtminstone logikens lagar. De delar av näringslivet som vill se en långsiktigt hållbar överenskommelse om energipolitiken får vänta ett tag till.

Läs mer av Tomas Ramberg:

Räkna med skattepolitisk skönhetstävling i år

Billström gick som han kom – med en smäll!

Share.
Exit mobile version