Äntligen vågar de borgerliga vara riktigt borgerliga! Man kunde ta på känslan från högerdebattörer efter regeringens senaste skattesänkningar. ”Borgerligheten har slutat be om ursäkt” löd en nöjd poddrubrik i moderata SvD.
Nöjet är ömsesidigt.
Också för vänsterpartierna är Svantessons skattesänkningar en möjlighet. Att få prata klassklyftor och jämlikhetspolitik är som ett ljus i kulturkrigets mörker.
Både M och S gillar när Moderaterna beter sig som moderater.
Samtidigt blottar budgetdebatten en stor oreda i oppositionsleden. De led som behöver marschera åt samma håll om Magdalena Andersson får chansen att bilda regering.
I den ekonomiska politiken är de just nu på väg åt alla möjliga håll. Inte minst när det kommer till skatterna där spännvidden mellan Vänsterpartiets höjningar och Centerns sänkningar är smått hisnande.
Lite förenklat hittar vi V och MP längst till vänster i oppositionens ekonomiska politik medan Centern står längst till höger.
Men med Centern är det annorlunda. Partiets ekonomiska politik är Fredrik Reinfeldt-nostalgisk
Med V och MP är det inte så komplicerat för Magdalena Andersson. De tre vänsterpartierna kan komma överens om en politik som ligger ganska nära S-politiken. Så länge MP och V kan hävda att den går åt rätt håll – bara mycket långsammare än de själva vill – står de ut med stora eftergifter.
Men med Centern är det annorlunda. Partiets ekonomiska politik är Fredrik Reinfeldt-nostalgisk. Centern gillar de skattesänkningar för höginkomsttagare som de andra oppositionspartierna stormar mot. Centern vill skära i bidrag medan de andra vill höja. Centern har i grunden samma syn på ekonomisk rättvisa som regeringen.
Att göra upp med C är inte att gå långsammare åt vänster utan att gå åt höger. Magdalena Andersson har smärtsamma minnen av januariavtalet med L och C. Då var det hon som sänkte skatten för höginkomsttagare.
Centern vill inte och har inte heller råd att vara stödben åt en vänsterpolitik. Och det mesta talar för att Magdalena Andersson inte kan få majoritet utan C.
Det är inte bara V och MP som skyr en ny januaripolitik. Socialdemokraterna tog själva mycket stryk av den och vill absolut inte tillbaka.
Magdalena Andersson har alltså en del att fundera på i den ekonomiska politiken.
Läs mer av Tomas Ramberg:
Fördel Kristersson i nästa val
