Många trodde att Ulf Kristerssons regering skulle slopa flygskatten redan i sin första budget efter valet 2022. Den låg högt på topplistan över skatter som högeralliansen ogillade.
S/MP-regeringen införde den för att flyget skulle vara med och betala sina klimatutsläpp. Partierna i dagens regeringsallians såg den som paradexempel på ineffektiv och skadlig klimatpolitik. De hävdade att flygskatten hotade de mindre flygplatser utanför storstadsområdena som redan hade en ansträngd ekonomi.
I grunden är debatten om flygskatten ett exempel på den infekterade frågan om klimathotets påverkan på våra resvanor. Ska vi göra om sättet att resa eller kan klimatpolitiken klaras utan att företag och människor behöver förändra kontaktvägar och resemönster? Alltså samma diskussion som nu får regeringen att sänka bränsleskatterna för att bilåkandet inte ska påverkas av klimatpolitiken.
Den speglar också att regeringspartierna företräder en väljargrupp som oftare flyger och känner av flygskattens effekter på biljettpriser och nedlagda flyglinjer än väljare till vänster. Det var framför allt företag och flygbolag som protesterade när skatten infördes.
Vinsten av att avskaffa flygskatten blir större ju dyrare resor man har råd att köpa. En biljett till Thailand blir fem hundra kronor billigare, på en resa till Borlänge sparar man åttio kronor.
Men flygskatten har också mött protester från svenska kommuner som behöver snabba kontakter med landets storstadsregioner och därför såg ett hot mot lokala jobb. Flygskatten var i första hand ett miljöpartistiskt skötebarn. Inom Socialdemokraterna var entusiasmen på sina håll mer behärskad.
Att avskaffa flygskatten minskar statens inkomster med nästan två miljarder kronor om året. Det är förmodligen skälet till att Ulf Kristersson väntat till nu med att ta bort den.
Att slopandet leder till höjda klimatutsläpp viftar regeringen bort med hänvisning till att EU-systemet så småningom kommer att hantera flygets utsläpp på europeisk nivå och därmed göra en särskild svensk pålaga onödig. Vad EU-systemet kommer att få för effekt på det av regeringen omhuldade svenska inrikesflyget återstår att se.
På kort sikt väntas dock flygresandet och utsläppen öka. Regeringen försvarar det med att den kommande budgeten totalt sett ändå bedöms leda till lägre utsläpp på sikt.
Ordet ”bedöms” är här ett nyckelord. Som de senaste dagarnas debatt om reduktionsplikten och bränsleskatterna visar är regeringens prognoser om de framtida utsläppen rätt skakiga.
Läs mer av Tomas Ramberg här.
