Ekonomiprofessorn Jesus Fernandez-Villaverde kallar det som väntar världen för en befolkningskollaps.
Han är på besök i Stockholm som gäst under Nobelfirandet. Mellan föreläsningar och den stora banketten träffar han DN för att prata om globalt barnafödande.
Vi tar extremfallet först: Sydkorea. Där uppskattas antalet födslar per kvinna nu till 0,7.
– Vad betyder siffran 0,7? Jo, om du har en skola med 100 barn per årskurs i dag, då kommer en årskurs nästa generation att bestå av 35 barn. Generationen efter är det 12. På två generationer går man från 100 till 12 barn, säger han.
Enligt FN:s statistik är det globala barnafödandet fortfarande en bra bit över den sydkoreanska nivån. 2,23 barn per kvinna, för att vara exakt.
Ett vedertaget gränsvärde är 2,1. Det är så många barn per kvinna som krävs för att befolkningen ska vara konstant över tid.
Men Jesus Fernandez-Villaverde har invändningar. Den globala brytpunkten ligger högre, på 2,2 barn per kvinna.
– Det beror på två saker. Dels förekommer det könsselektiva aborter i länder som Kina och Indien som gör att det föds färre flickor än pojkar. Dels är barnadödligheten högre.
FN-statistiken bygger samtidigt på osäkra uppskattningar.
– Jag och andra demografer och ekonomer argumenterar för att FN:s metoder inte har fångat upp den senaste nedgången. Den verkliga siffran sjönk i själva verket under 2,2 redan förra året.
Världen har alltså klivit över en osynlig tröskel, mot minskad befolkning. Det märks inte omedelbart. Eftersom människor fortfarande lever allt längre kommer världens befolkning att öka under ett par decennier till. Men sedan inleds en oundviklig och kanske unik process i mänskligheten historia.
– Vi ser det här fenomenet i rika länder, religiösa länder, sekulära länder, medelinkomstländer och fattiga länder. Och det kommer att förändra världen helt och hållet under de kommande 50 åren.
Fakta.Så mäts barnafödande
Ett viktigt mått i befolkningsstatistiken är det summerade fruktsamhetstalet. Det är det genomsnittliga antalet barn en kvinna förväntas få under sitt liv.
Beräkningen görs genom att anta att alla kvinnor under 50 år kommer att föda barn enligt den ålderspecifika fördelningen som råder under ett givet år i ett land. Mätningen är delvis framåtblickande och görs delvis med viss osäkerhet.
I fjol var siffran 1,45 barn per kvinna i Sverige – den lägsta nivå som någonsin uppmätts.
Världen har nyligen drabbats av pandemi, krig, stigande levnadskostnader. Är vi inte i en tillfällig svacka?
– Vi har haft en nedgång i barnafödande sedan slutet av 1960-talet, och tyvärr ser det ut som att nedgången accelererade runt 2014–2015, alltså före pandemin.
Exakt vad som har fått barnafödande att dyka så snabbt beskriver Jesus Fernandez-Villaverde som en öppen fråga.
– En hypotes handlar om bostadsmarknaden. Det har blivit väldigt dyrt för unga att hitta en bostad, chockerande nog gäller det även länder som Colombia.
Han pekar också på sociala medier och onödigt uppskruvade utbildningskrav som möjliga förklaringar till att unga inte bildar familj i lika hög grad som förr.
Är det inte en vinst för miljön med en mindre befolkning?
– Välmående samhällen bryr sig om miljön. Ekonomiska problem gör att vi bryr oss mindre och skjuter problemen på framtiden. Och vad som kan hända under de kommande 20–30 åren är att välfärdsystemen pressas hårt.
Demografin riskerar att tränga ut annat, även klimatpolitik. Jesus Fernandez-Villaverde tar sitt eget hemland Spanien som exempel. Där har de offentliga utgifterna ökat kraftigt de senaste 20 åren. Ändå satsar Spanien i dag mindre resurser på nästan alla områden, utom några få.
– Att befolkningen har åldrats så mycket innebär mycket högre kostnader för pensioner och sjukvård, säger han.
Japan har haft en långsamt krympande befolkning ett tag nu. Det verkar ändå vara ett välmående samhälle?
– Jo, men man ska också veta att många unga känner hopplöshet i Japan. Japan är samtidigt ett extremt välorganiserat samhälle med starka institutioner som kan anpassa sig. Klarar länder som Mexiko och Brasilien också det?
I Japan föds drygt 1,2 barn per kvinna. Flera länder, även utanför Asien, har på kort tid rasat under den nivån.
Fakta.Födslar i världen
Totalt antal barn per kvinna, uppskattning för 2023 i utvalda länder:
Nigeria: 4,5
Indien: 2
Mexiko: 1,9
USA: 1,6
Brasilien: 1,6
Danmark: 1,5
Sverige: 1,4
Nederländerna: 1,4
Spanien: 1,2
Italien: 1,2
Japan: 1,2
Kina: 1
Sydkorea: 0,7
Källa: FN:s befolkningsprogram
Kan det inte vara så enkelt att kvinnor har fått fler möjligheter, bortom föräldraskapet?
– Jag tycker definitivt att kvinnor ska bestämma fritt hur många barn de vill ha. Tidigare har kvinnor generellt fött fler barn än de har önskat. Men det intressanta nu är att de flesta säger att de gärna vill ha två barn, men inte kan skaffa dem.
Sverige har satsat mycket på politik och nya normer för att underlätta livet för föräldrar, framför allt mammor. Har det hjälpt?
– Ja, varför har nedgången i barnafödande inte varit lika dramatisk i Norden som i andra länder? Jag tror starkt på att man har lyckats justera könsrollerna och skapa bättre balans mellan arbete och familj. Det har man inte alls gjort i till exempel Sydkorea, säger Jesus Fernandez-Villaverde och tillägger:
– Jag tror verkligen att vi behöver öka barnafödandet. Inte mycket, men om man lyckas hålla en nivå kring säg 1,8 blir det lättare för samhället att hantera nedgången.
