Donald Trumps valvinst har fått börserna i världen att stiga. Särskilt i USA råder nu mild finansiell eufori, och vd:arna på Världsekonomiskt forum ser ljust på de kommande åren.
Men Kenneth Rogoff, ekonomiprofessor vid Harvard och en av världens mest citerade forskare om skulder och finanskriser, höjer ett varningens finger.
– USA:s ekonomi kommer att gå upp, och sedan ner. Trump är fast besluten att stimulera ekonomin. Samtidigt vill han ha låg inflation, och han vill ha låga räntor. Den kombinationen är inte hållbar i längden, säger han och tillägger:
– Jag tror inte att det kommer att sluta väl.
I den nya presidentens tal i Davos ställde han krav på just lägre räntor. En fara som Kenneth Rogoff ser framför sig är att Trump vid någon tidpunkt kommer att konfronteras med motsägelserna i sin egen politik och tappa tålamodet.
– Förr eller senare under hans tid vid makten kommer vi att få ett nytt inflationstryck. Och när centralbanken Fed reagerar kan räntorna stiga betydligt. Det kommer Trump inte att gilla. Jag skulle inte bli förvånad om vi i slutänden hamnar i ett läge där han inför prisregleringar, vilket är fel väg.
Tar du hans utspel om att köra över centralbanken på allvar?
– Även om Trump styrs av sitt ego och tycker att han är smartare än alla andra kommer han inte att röra om i grytan så länge allt är okej. Men om vi får problem och han inte får sin vilja igenom kommer han att vara en väldigt auktoritär president. Han bryr sig inte om finesser som centralbankens självständighet.
Sedan Trumps valvinst har marknadsräntorna stigit. Det gäller särskilt i USA. Men trenden gäller även i Sverige, där de bundna boräntorna nu har börjat stiga försiktigt.
Kenneth Rogoff är fast övertygad om att den tidigare lågränteperioden var en parentes.
– Räntorna kommer inte att gå ner. Om du tittar på de långa marknadsräntorna är de i dag tillbaka där de var kring 2008. Visst, de kan gå upp eller ner, men man ska inte förvänta sig lägre räntor, säger han.
Nu är det stor skillnad mellan hur europeisk och amerikansk ekonomi utvecklas. Kan det bli så att ränteläget också landar på olika nivåer?
– Historiskt har räntorna kunnat skilja sig åt under en period på kanske 10–20 år, men inte för alltid. Amerikanska räntor är världsekonomins puls. De styr runt 60 procent av den globala obligationsmarknaden.
På båda sidor av Atlanten är inställningen inom centralbankerna att den långsiktiga styrräntan, eller det som kallas den neutrala räntan, ligger nära eller under dagens nivåer.
Det tror inte Kenneth Rogoff.
– Federal Reserve håller på att inse att den neutrala räntan nog ligger närmare 4–4,5 procent, kanske till och med högre. Inte 2 procent eller 1,5 som de tänkte förut. Jag tror att Europa också kommer att hamna där, säger han.
Läs mer: Stjärnekonomen sågar inflationsbekämpning
Läs mer: Trump ser börsen som rättesnöre
Läs mer: Bildt: EU måste sätta hårt mot hårt
