Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
USA har i tysthet övergett synen på Kina som Donald Trump etablerade under sin första period som president och som varit detsamma sedan dess. Enligt den utgör Kina öppet det största säkerhetshotet mot USA.
När tjänstemän i höstas lade fram ett utkast till en förnyad version av landets nationella försvarsstrategi – och dokumentet som vanligt beskrev Kina i dessa termer – beordrade den amerikanske presidenten en helomvändning.
Trump krävde en omskrivning, enligt tre källor, som nyligen uttalade sig för tidningen Wall Street Journal.
När det uppdaterade dokumentet publicerades i januari var tonen mot Kina en helt annan.
”President Trump strävar efter en stabil fred, rättvis handel och en respektfull relation med Kina”, lyder det förnyade budskapet.
Planen från början var att Donald Trump under sin andra mandatperiod skulle sätta åt Kina med kraftfulla åtgärder. Han gick ut hårt med tullar som ett tag låg på 145 procent. Men sedan han mötte den kinesiske ledaren Xi Jinping i Sydkorea i oktober råder paus i handelskriget.
USA har slopat planerna på att straffa kinesiska bolag som setts som säkerhetsrisker. Och har öppnat för att Kina får köpa halvledare av Nvidia (men inte de mest avancerade). Tjänstemän har blivit ombedda att tona ned kommentarerna mot Kina.
Den totala omsvängningen är följden av att Kina spelade ut sitt starkaste kort mot Trump för ett år sedan. Landet stängde då tillfälligt en stor del av exporten av sällsynta jordartsmetaller, som behövs i modern teknik: elbilar, vindkraftsturbiner, robotar och stridsflygplan.
Kina utvinner 70 procent av dessa metaller, står för 90 procent av förädlingen av dem och kontrollerar därför den globala exporten.
Signalen från Peking var tydlig.
Exempelvis slutade Kina för en tid att exportera ämnet samarium, en sällsynt jordartsmetall, som Kina i princip är ensam om att sälja. Metallen behåller sin magnetiska förmåga även i höga temperaturer och är avgörande för militärindustrin. Till varje nytt stridsflygplan av modell F-35, uppges amerikanska Lockheed Martin, världens största leverantör av försvarsmateriel, behöva över 20 kilo samarium.
Bristen på egen produktion av ämnet har lett till att USA försökt öppna två anläggningar – en satsning som misslyckades av kommersiella skäl. Landet söker alternativa sätt att komma över de eftertraktade metallerna, och bryter i större omfattning än tidigare vissa av dem, men ligger många år efter Kina.
Ett toppmöte är planerat mellan Donald Trump och Xi Jinping i Peking den 14–15 maj. Den amerikanske presidenten vet att han inte kommer att kunna pressa Kina med tullar som han hade tänkt från början. USA:s position har inte stärkts av kriget mot Iran, tvärtom. Vapenlagren behöver förnyas och militärindustrin är därför mer än vanligt i behov av kinesiska leveranser av sällsynta jordartsmetaller.
Kina kommer att ta emot Trump med respekt, ingå avtal om att köpa hundratals Boeing-flygplan och sojabönor, vad som krävs för att Trump ska kunna säga att han nått en framgång, säger en kinesisk professor i statsvetenskap till DN.
USA vill förstås också få till lättnader i Kinas exportrestriktioner av sällsynta jordartsmetaller.
Vad vill då den kinesiske ledaren vinna med mötet?
Av allt att döma främst en aldrig så liten förändring av USA:s syn på Taiwan – den demokratiska och självstyrande ön som Kina gör anspråk på. Den amerikanske presidenten är fullt upptagen i Mellanöstern, USA har transporterat trupper från Asien dit. Vilket lett till spekulationer om att detta är en chans för Kina att flytta fram positionerna runt Taiwan, rent av militärt.
Men hellre bearbetar Kina för tillfället Donald Trump. Den kinesiska ledningen vet att han ser världspolitiken som en scen för affärsuppgörelser. Och Xi Jinping har lagt en grund.
Vid mötet i Sydkorea i höstas ansågs tiden för kort att ta upp saken, men i Peking öppnar sig ett tillfälle då Kina vill locka den amerikanske presidenten att göra en bra deal.
För Kinas del finns det inget som skulle betyda mer än att USA börjar kompromissa om sin hållning till Taiwan.
För Taiwan är detta en oroande tid.
Fakta.EU oroas av Kinas exportkontroll
● Kinas exportkontroll av sällsynta jordartsmetaller gäller inte bara USA, och oroar även EU. Inte minst för att det försvårar den militära upprustningen i Europa.
● Kina lyfte visserligen kontrollen efter mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump i höstas, kort efter att den införts, men saken har blivit ett kontroversiellt ämne i diskussionerna mellan EU och Kina.
● Exportkontrollen skapar osäkerhet bland europeiska företag i Kina, enligt Europeiska handelskammaren i Kina.
● En tredjedel av av handelskammarens medlemmar, som påverkats av begränsningarna, söker nu vägar utanför landet för att kunna köpa de eftertraktade metallerna.
Läs mer:
Torbjörn Petersson: Mötet minskar spänningen för tillfället




