Torbjörn Petersson: Kinas plan är att mala ned Trumps motstånd när det gäller Taiwan

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Nyligen upphörde Kina att flyga sina stridsflygplan nära Taiwan. Det har varit en rutin i flera år, en del i en kampanj för att pressa den självstyrande ön, som Kina gör anspråk på.

Militära experter undrade vad som hänt – men efter tio dagar återupptogs flygningarna. Kina upprepar ofta att landet, ”om det behövs”, inte kommer att dra sig för att använda våld för att ta kontroll över Taiwan.

USA flyttar nu militär kapacitet från Östasien till Mellanöstern. Även ett luft- och missilförsvar, Thaad, ska monteras ned i Sydkorea.

Vad skulle stoppa Kina om landet tar ett steg framåt i Taiwansundet när USA har fullt upp på annat håll?

Först och främst möjligheten att vinna något större och viktigare av den amerikanske presidenten i ett möte i Peking.

För även om Kina som ett av flera länder vägrar sända fartyg till Hormuzsundet för att säkra oljeleveranser, och har fördömt den amerikanska och israeliska attacken, så har landet gått med på att senarelägga mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump.

Anledningen är att Kina behöver en stabil relation med USA. USA kan inte offra förhållandet till Kina som man offrar sina allierade, enligt Wang Yiwei, professor i internationella relationer vid Folkets universitet i Peking.

Att Donald Trump startar krig och ändrar uppfattning i frågor från den ena dagen till den andra ser han som ett svaghetstecken.

När vi träffas på universitet han är verksam vid säger han att Kina kommer att ge Trump det han vill ha vid ett framtida möte i Peking för att han ska kunna beskriva det som en stor seger. Kina behöver 500 Boeing-flygplan, vilket vore en hisnande order för det amerikanska bolaget – och kommer lova att köpa sojabönor (av Trumps kärnväljare).

I gengäld vill Kina ha löfte från USA att inte sälja raketartillerisystemet Himars till Taiwan. USA behöver, enligt professorn, garantera Kina att inte sälja systemet eftersom det både är defensivt och offensivt och utgör ett hot mot det kinesiska fastlandet.

Kina har bearbetat den amerikanske presidenten om Taiwan sedan han flyttade in i Vita huset för andra gången. När Xi Jinping ringde upp Trump i fjol var det Kinas syn på Taiwan han ville redogöra för. USA:s beroende av Kina av sällsynta jordartsmetaller har också gett Kina ökat inflytande.

Förhoppningen är att mala ned en amerikansk president som ledningen i Peking betraktar som svag. Eftergifter från Trump om Taiwan smäller högt i Peking. Vilket är en orsak för Kina att avstå från avgörande militära offensiver mot Taiwan.

En annan anledning är Kinas egen svaghet. Bara två personer, Xi Jinping, ordförande i militärkommissionen, och den lägst rankade medlemmen, finns kvar i den översta toppen av den kinesiska militären. Resten av de fem platserna står vakanta efter utrensning.

Senast var det den 75-årige generalen Zhang Youxia, den ende med militär erfarenhet i toppen, som i januari officiellt greps för korruption. Någon exakt förklaring till orsaken har inte framkommit, men känt är att han inte delade sin chefs åsikter om hur snabbt Kinas militär ska vara redo att kunna invadera Taiwan.

Xi Jinpings deadline för en sådan operation är 2027, medan generalen med sin fackkunskap uppges ha satt målet till närmare år 2035. Toppgeneralen och Xi Jinping var därför oense om hur de militära styrkorna bäst skulle tränas.

Kaoset i toppen, där militär kompetens i dag saknas, gör det osannolikt att Kinas militär skulle vara redo för en attack mot Taiwan våren 2026.

Torbjörn Petersson: Kinas oljeaffärer i fara efter Trumps drag i Venezuela

Så blev Taiwan den farligaste platsen på jorden