Bara militären bedömdes till slut kunna hjälpa den 76-årige premiärministern att slå ned studentprotesterna.
Armén i Bangladesh har en historia av kupper i sitt bagage. Men den här gången har den inte velat ta en aktiv roll på gatorna. I stället har militären distanserat sig från våldet som polisen utövat mot demonstranterna.
I söndags dödades minst 90 personer, varav 13 poliser. Sammanlagt under kravallerna i sommar har cirka 300 människor omkommit.
Sheikh Hasinas avgång meddelades officiellt på tv av arméchefen general Waker-UZ-Zaman. Hennes son Sajeeb Wazed Joy, som fungerade som sin mammas rådgivare fram till på måndagen, säger till BBC att familjen övertalade henne att sätta sin säkerhet först och fly landet. Och att hon inte planerar någon politisk comeback.
En övergångsregering ska bildas, men detaljerna är ännu oklara.
Premiärministern flydde sedan tusentals demonstranter begett sig ut på gatorna för att protestera, trots att utegångsförbud råder sedan i söndags. Och trots att myndigheterna blockerat tillgången till internet för att göra det svårare att organisera protestaktioner.
Studenter vandrade långa sträckor till mötesplatser för att fortsätta protesterna mot kvinnan som styrt deras land i en följd sedan 2009. Och som de till slut tappat tålamodet med.
Senare kom rök från bostaden tillhörande landets inrikesminister Asaduzzaman Khan, sedan demonstranter stormat byggnaden, rapporterade BBC.
Från premiärministerns kontor syntes folk bära ut möbler. Enligt nyhetsbyråer i Bangladesh lyckades Sheikh Hasina fly sitt hem i sista stund innan en arg folkmassa lyckades ta sig in.
Från början gällde demonstrationerna ett kvotsystem som öronmärkt eftertraktade jobb i statsförvaltningen för familjemedlemmar till krigsveteraner. Det gav denna grupp, som stod premiärministern nära, 30 procent av tjänsterna.
Favoriseringen stack i ögonen – och blev den tändande gnistan i ett land där över en tredjedel av unga invånare saknar ett permanent arbete.
Systemet gjorde att 400 000 studenter varje år tvingades slåss om 3 000 jobb som offentligt anställd tjänsteman.
Den 21 juli beslöt Högsta domstolen att sänka kvoten för den gynnade gruppen till 5 procent, men de ungas ilska handlar om mycket mer än denna enda enskilda fråga.
Genom Sheikh Hasinas parti Awamiförbundet kommer många av de jobb – från lågstadielärare till polisman – som unga utbildade bangladeshier kan söka.
Sheikh Hasina, dotter till Sheikh Mujibur Rahman, Bangaldesh förste president, var först landets premiärminister från 1996 till 2001. År 2009 kom hon på nytt till makten och sedan dess har hon inte släppt den ifrån sig. Hon är den premiärminister som innehaft posten längst i Bangladesh och är också den kvinnliga regeringschef i världen som för närvarande suttit längst på sin post.
Men ju längre hon klamrat sig kvar, desto mer har kritiken vuxit mot hennes auktoritära metoder. Premiärministern har prisats för att ha byggt ut infrastrukturen och förbättrat ekonomin. Och för att Bangladesh tagit emot flyktingar från grannlandet Myanmar. Men under hennes tid har nationen också blivit ett enväldigt styre.
Inför det senaste valet i vintras ägnade sig hennes parti, enligt människorättsorganisationer, åt våldsam förföljelse av det största oppositionspartiet BNP. Minst 10 000 gräsrötter beräknas ha gripits. Oppositionspartiet bojkottade valet med argumentet att det inte skulle bli fritt och rättvist.
De tre senaste valen 2014, 2018 och 2024 ses i stora delar av omvärlden som bristfälliga och riggade.
På hemmaplan ackumulerades missnöjet tills det exploderade i de studentledda protesterna som lockat även andra grupper att höja rösten.
Fakta:Bangladesh
Bangladesh blev självständigt från Pakistan 1971, efter ett blodigt befrielsekrig. Landet är ett av de mest folktäta i världen med 163 miljoner invånare.
Den ursprungliga författningen från 1972 garanterar mänskliga fri- och rättigheter, bland annat religionsfrihet. I den hette det att landet vilar på fyra grundpelare: nationalism, sekularism, demokrati och socialism.
Både demokratin och det sekulära statsskicket sattes ur spel under 1970-talet.
Allmänna val återinfördes 1991 och enligt en fem år gammal grundlagsändring gäller de fyra grundprinciperna ännu.
Den nu avgående regeringen har inskränkt oppositionens och regimkritiska mediers möjligheter att bedriva sina verksamheter, främst genom trakasserier och genom att utnyttja rättssystemet.
