Tunna gröna stjälkar sticker upp ur den mörka jorden. Bertil Hagsgård gräver upp en av plantorna ur åkern och visar upp tre trådiga rötter.
– På tio dagar har de kommit. Vilken livskraft!
Höstvetet har precis såtts här, på Hagsgårds lantbruk i Mellerud i Dalsland. Nu hoppas 58-åringen, som driver lantbruket tillsammans med sin fru Hillevi, att de slipper kraftiga höstregn.
– Om ytan blir igenslammad har de svårt att växa igenom, säger han, och släpper ned den lilla veteplantan bland de andra på åkern.
Jordbruket har alltid varit beroende av vädret. Men klimatförändringarna gör att risken för extremväder, som torka och översvämningar, ökar. För Sveriges lantbrukare, vars försörjning är beroende av rätt mängd vatten och solljus, är det särskilt kännbart.
Bertil Hagsgård, som tog över sina föräldrars jordbruk år 1996, tycker att han började känna av en förändring för drygt tio år sedan. 2012 regnade det så mycket under sensommaren och hösten att det var omöjligt för många bönder i Västsverige, Södermanland och Värmland att så som planerat. På Hagsgårds lantbruk förvandlades de odlade åkerbönorna till en kladdig gegga.
– Det var ett kämpigt år. Det var kanske den första aha-upplevelsen, när man kände: vad är det som håller på att hända?
Sedan kom sommaren 2018, med långvarig hetta, torka och skogsbränder.
– Den där öknen som bredde ut sig… Det var en aha-upplevelse igen, säger Bertil Hagsgård.
*****
Markus Hoffman, som är hållbarhetsexpert på Lantbrukarnas Riksförbund, känner igen lägesbeskrivningen.
– Jag tror att allt fler lantbrukare får fjärilar i magen när man tänker framåt. Den här nya situationen håller på att sjunka in, säger han.
Hållbarhetsexperten säger att många bönder som klarade torkan 2018 andades ut och tänkte att faran var över. Men sedan kom sommaren 2023, som inleddes med mycket varmt och torrt väder i stora delar av landet, och avslutades med ovädret Hans som orsakade kraftiga översvämningar. Det fick många att börja fundera på om det som tidigare setts som extremväder blivit det nya normala, enligt Markus Hoffman.
– Man insåg att man inte kan unna sig att låta bli att tänka på – och planera för – det, säger han.
Svenska Jordbruksverket listar en rad möjliga följder av klimatförändringarna. Högre temperaturer kan få smittsamma sjukdomar att breda ut sig snabbare. Extremväder som översvämningar, torka och bränder riskerar att förstöra skördar och skada jordbruksmark. Skillnaderna mellan olika år väntas bli större – en säsong kan de svenska lantbrukarna få fler skördar än vanligt, andra år kan det bli svårt att få en enda bra skörd.
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, kallar Sveriges bönder för landets största optimister, eftersom de investerar tid och pengar i en verksamhet vars resultat i slutänden avgörs av vädret. Nu vill förbundet se nya typer av försäkringar, som hjälper bönderna att klara år med extrem torka eller nederbörd.
– Vi har haft möte med försäkringsbolagen. Men det är ganska svår matematik – det är ju försäkringskollektivet som ska betala in pengarna till utbetalningarna. Och torka kan ju drabba hela södra Sverige – som 2018, säger Markus Hoffman.
På gården i Mellerud skakar Bertil Hagsgård på huvudet åt idén om nya privata försäkringar. Själv har han en som täcker hagelskador, och tror att det skulle bli för dyrt att försäkra sig mot exempelvis torka. Lantbrukaren är aktiv i Sveriges spannmålsodlareförening, som har en annan tanke om hur riskerna bör hanteras.
– Vårt förslag är att man har en rikstäckande skördeskadeförsäkring som man får söka pengar ur, säger han.
Bertil Hagsgård och hans kollegor vill att staten finansierar en försäkring mot extremväder. Lantbrukarna anser att det så kallade krisstöd som Jordbruksverket tidigare betalat ut – bland annat efter den tuffa säsongen 2023 – inte hamnat rätt.
– Man pytsar ut en slant över hela Sverige, trots att det finns områden som har haft en bra skörd. Det blir fel, säger 58-åringen.
Sveriges landsbygdsminister, Peter Kullgren (KD), säger varken ja eller nej till spannmålsodlarnas förslag. I ett mejl till DN konstaterar han att det i dag finns begränsade möjligheter att stötta lantbrukare som drabbas av exempelvis översvämningar.
”Att inrätta en särskild fond för detta kan vara ett alternativ, men hur den skulle utformas och finansieras behöver analyseras vidare”, skriver ministern.
Krisstöd till jordbruket står högt på agendan även i Bryssel. I början av september tog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen emot en 110 sidor tjock rapport från en expertgrupp bestående av bland andra forskare, lantbrukare och företrädare för livsmedelsbranschen. Gruppens krav liknar de från den svenska branschen. Bland annat vill man att alla lantbrukare får tillgång till privata försäkringar, och att EU:s krisstöd ställs om för att bli mer målinriktat.
*****
I Dalsland gör Bertil Hagsgård sitt bästa för att förutse det han inte kan påverka.
– Jag tror att jag öppnar väderapparna – jag har två – 50-60 gånger om dagen, säger han.
Det finns sätt att förbereda sig på det varmare, blötare vädret som väntar här i Västsverige. Bertil Hagsgård har blandat i strukturkalk i jorden, för att den ska kunna hålla näring bättre. Under den stora veteåkern ligger ett rutnät av dräneringsslangar som leder undan överflödigt vatten. Egentligen skulle slangarna behöva ligga ännu tätare, nu när regnmängderna ökar.
– När jag har råd och lust lejer jag in en entreprenör som lägger in en slang till, säger Bertil Hagsgård.
Men de stigande temperaturerna är inte enbart negativa för Sveriges lantbrukare. Värmen kan förlänga växtsäsongen och gynna grödor som sås på hösten. Dessutom kan konkurrensen från södra Europa minska i framtiden, eftersom dessa länders lantbruk förväntas drabbas ännu hårdare av klimatförändringarna.
Bertil Hagsgård säger att jordbruket, trots utmaningarna och osäkerheten, är en framtidsbransch. Han konstaterar att alla människor är beroende av mat, och säger att kriget i Ukraina har lett till att många människor förstått att det är viktigt att livsmedel produceras i Sverige.
– Helt plötsligt har konsumenter börjat tänka: ”jaha, vi kanske behöver det svenska lantbruket”. Det har blivit ett helt annat intresse. Det är en jätteskillnad, märker vi som är i branschen, säger han.
Fakta.Så väntas klimatet i Sverige se ut i framtiden
■ Medeltemperaturerna i hela Sverige förväntas öka med mellan 1,5 och 4,5 grader under perioden 2041-2070.
■ Regnmängderna väntas öka, särskilt under vintern och våren.
■ Växtsäsongen förväntas bli längre i både norr och söder.
■ Risken för extremväder väntas öka. Översvämningsrisken lär minska på våren och öka på hösten och vintern.
■ Samtidigt som regnmängderna ökar väntas vattentillgången minska i delar av södra Sverige, eftersom varmare temperaturer gör att växter behöver mer vatten.
Källa: Jordbruksverket, SMHI
Läs mer:
Bönder lämnar ekologiskt jordbruk
De har hittat genen som bestämmer om rosor, ris och tomater får taggar
Snart kan drönare komma att användas i vildsvinsjakten
