Egentligen har sjuksköterskan Jade Länsberg Doctor en ledig dag. Men när hon kommer in till jobbet på BB i Malmö för att träffa DN blir hon tillfrågad om att jobba extra.
– Jag har blivit inkallad för att jobba i natt för det är kris, säger hon.
Det är inte första gången. För två helger sedan fördubblades hennes arbetspass. Båda arbetsdagarna började kvart i sju på morgonen och slutade först 21.30.
– Det är absolut inte patientsäkert, säger hon.
Återhämtningen får stryka på foten.
– Dagen efter sådana pass så får jag ingenting gjort. Då är man helt utslagen, jag orkar inte ens ta tvätten.
Hon är en av 87 anställda inom förlossningsvården på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö som i en artikel på DN debatt riktat kritik mot besparingar inom verksamheten.
Sus ekonomi har varit dålig flera år i rad. Förra året var underskottet 1,9 miljarder kronor och i år pekar prognosen mot ett ännu större underskott. Det trots att sjukhusen i Malmö och Lund belagts med sparkrav, så även förlossningsvården.
I debattartikeln nämns försämringar som personalen menar är en konsekvens. Att broschyrer som delas ut till nyblivna föräldrar ersatts av en qr-kod, sämre möjligheter till vidareutbildning och att vakanta tjänster inte tillsatts. Filtar i stället för täcken och tvättlappar som ersatts med strävt torkpapper är andra exempel.
Det senare hamnade i fokus för politiker både i Skåne och på riksnivå.
”Jag tänker på första gången jag låg där med en nyfödd bebis på bröstet. Tänk om den där mjuka och goa klumpen skulle torkas av med hårt och strävt papper. I Sverige, ett av världens rikaste länder”, säger Magdalena Andersson (S) i ett filmklipp.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) svarade att inte heller hon anser att nyfödda ska stå ut med strävt papper.
”Men att Lena Hallengren och Magdalena Andersson går ut och lägger skulden på regeringen för eventuella kortsiktiga och olyckliga besparingar på en förlossningsavdelning är både tramsigt och ohederligt”, skrev hon i ett Facebookinlägg.
På Kvinnokliniken i Malmö ler personalen åt att det just är tvättlapparna som blivit symbolen för kritiken.
– De sträva torrklapparna är vårt minsta problem. Det här handlar om besparingar som påverkar arbetsmiljön, säger Karin Grimborg, barnmorska på BB familj.
Hon säger att de inte längre kan garantera en god patientsäkerhet.
– Vi hör hela tiden att vi måste minska våra kostnader och öka vår produktion, vilket för mig är ett helt absurt ställningstagande. Bäbisarna är inte produkter, födslar är inte produkter och det här huset är ingen fabrik.
Grace Assabil är en av de undersköterskor på BB som nyligen fått ytterligare en arbetsuppgift: Att hantera maten till patienterna under kvällstid. Tidigare fanns servicevärdar som gjorde det.
– Det tar tid ifrån omvårdnadsbiten med patienterna. Vi kan inte fokusera på det vi ska, säger hon.
Eftervården kan inte nedprioriteras, menar kollegorna. De beskriver en vardag med stressiga dagar, ofta för lite personal och platsbrist. Där de springer mellan patienter, prioriterar vilka som får hjälp och där toalettbesök och raster inte är självklarheter.
Karin Grimborg ger ett exempel på en familj som nyligen låg på BB. Deras barn behövde flaskmatning men fick inte ersättningen i tid då det inte fanns rena flaskor. Orsaken var både låg bemanning och att det finns för få flaskor.
Många politiker har kommenterat deras debattinlägg. Men ingen har ännu hört av sig eller kommit på besök, utöver Magdalena Andersson (S) som kommer nästa vecka.
– Jag undrar om de själva hade velat föda barn här om de visste att sjuksköterskan har jobbat i 16 timmar, inte har hunnit gå och kissa och äta, säger Jade Länsberg Doctor.
Charlotte Hellsten, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, har inte heller besvarat de anställda. Däremot har hon varit på BB och provat det numera rikskända torkpappret. Hon håller inte med om att det är strävt.
– Jag har tagit det på båda kinderna. Jag tycker det är jättemjukt, säger hon.
Tvättlapparna byttes ut på grund av miljöskäl, det har inget med besparingarna att göra, säger hon. Det skedde för flera år sedan. Det är en flera invändningar hon har mot debattartikeln, som hon säger att hon blev ”jätteledsen” av att läsa.
Vad var det som gjorde dig ledsen?
– Att man väljer att gå till pressen när man har synpunkter på vården som man bedriver. Klart jag blir ledsen då.
Hon säger att hon fick brev om att personal kände sig hårt belastad och såg risker för patienterna för två veckor sedan. Då ska hon ha bokat ett möte – men kallelsen skickades enligt henne aldrig på grund av ett missförstånd.
– Då kan jag tänka mig att man känner sig övergiven och ensam. Att man kommer med ett rop på hjälp och så är det ingen som hörsammar det.
Charlotte Hellsten menar att flera av de exempel som nämns i debattartikeln är förändringar som gjorts av andra skäl än ekonomiska. Att ersätta information på papper med en qr-kod handlar om digitalisering, att salvan för såriga bröstvårtor försvunnit handlar om att bröstmjölk är bättre, menar hon.
– Vi har en budget att hålla. Vi har krav på oss, jag visste att jag behövde se över ekonomin. Det är min skyldighet, det är skattepengar, och jag visste att vi gick back mycket.
Hon säger att de sparat en miljon på att slopa frukt och fika.
– Jag kan inte dra in på någonting som rör patientsäkerhet och jag vill behålla den personal vi har. Då valde jag fredagsbullen och fruktkorgen. Det är faktiskt det jag kritiserats mest för.
Hur allvarligt är det att ett stort antal anställda säger att patientsäkerheten inte är garanterad?
– Det är klart att när man ser det så blir man ju orolig och undrar vad det är. Vi måste ta reda på vad det är som fallerar.
Charlotte Hellsten säger att hon själv känner sig trygg med att garantera en säker vård.
Ser du någon risk alls med besparingarna som görs?
– Jag har lyckats extremt dåligt med besparingar. Och det jag har gjort, med fruktkorgar och fika vid speciella tillfällen, i och med att jag blir så kritiserad för det så får man kanske införa det igen.
Maria Berglund (KD), ordförande i sjukhusstyrelsen för Skånes universitetssjukhus, tar larmen på allvar. Även hon anser att det finns felaktiga exempel i debattartikeln.
– Kvinnosjukvården får nästan en miljard. Det är oerhört mycket pengar och ett stort ansvar att använda det. Vi måste se till att varje skattekrona får patientnytta, säger hon.
Regionstyret bestående av M, KD och L i stöd av SD har röstat ned oppositionens förslag om skattehöjning. Maria Berglund ser inte att det ekonomiska läget är skäl att ändra den hållningen.
– Att höja skatten utan att först brutit kostnadsutvecklingen är kortsiktigt. Vi behöver dimensionera vården efter behoven och jobba aktivt med kostnaderna. Jag tror att det fortfarande finns mer att göra, säger hon.
Även om utarbetad personal innebär en risk ska de kvinnor som ska föda i Malmö känna sig trygga med vården, menar Jade Länsberg Doctor. Men det beror på att personalen ställer upp, tar extrapass och jobbar över.
– Våra familjer kan få mycket mer, men de får det de behöver. Det ser vi till.
Snart slutar hon på BB. Efter att ha nekats tjänstledighet för utlandspraktik sa hon upp sig. Att nattjänstgöringens arbetslag nu ska splittras och arbeta fler helger bidrog till beslutet.
– Just nu är jag lite lättad över det. Det pågår diskussioner kring mitt nattschema som jag ser på med jättestor oro. Jag är väldigt orolig för mina kollegors hälsa.
Läs mer:
DN Debatt. ”På vårt BB torkar vi ditt barn med det sträva pappret”
DN Debatt Repliker. ”Nej, de nyfödda på BB torkas inte med strävt papper”
