Snart har det gått tre år sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina.
Redan före kriget hade Ukraina problem med antibiotikaresistens. Det vill säga när bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika. Nu visar forskning att en stor del av de bakterier som orsakar sjukdom i krigets kölvatten inte bara är totalresistenta. De är också extremt sjukdomsframkallande.
– En del är väldigt aggressiva, säger Kristian Riesbeck, som även är professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, till DN.
Strax efter invasionen kontaktades han av den ukrainske mikrobiologen Oleksandr Nazarchuk som ville ha hjälp med att undersöka graden av antibiotikaresistens från svårt krigsskadade tillika infekterade patienter som vårdades på sjukhus.
Med hjälp av prover från 141 krigsskadade (133 vuxna samt åtta nyfödda barn med lunginflammation) kunde Kristian Riesbeck och hans kollegor snart se att en stor andel av proverna var resistenta mot bredspektrumantibiotika och att sex procent av alla prover var motståndskraftiga mot all antibiotika de testade mot, eller totalresistenta.
– Infektioner som orsakas av sådana bakterier blir mycket svåra eller i vissa fall helt omöjliga att behandla med det vi har i dag, säger Kristian Riesbeck.
Förutom att kriget orsakar skador som resulterar i infektioner som kräver antibiotikabehandling, så förvärrar kriget i sig också resistensproblematiken.
– Krig innebär mycket tungmetaller och man vet sedan tidigare att miljöer med mycket tungmetaller gör att bakterierna blir ännu mer motståndskraftiga mot antibiotika, säger Kristian Riesbeck.
Nu har forskarna gått vidare och analyserat en av de ”krigsbakterier” som fanns i proverna: Klebsiella pneumoniae.
– Det är en bakterie som kan orsaka väldigt många olika infektioner, som urinvägsinfektion, lunginflammation, hudinfektioner i sår och blodförgiftning (sepsis), säger Kristian Riesbeck.
Forskarna använde prover från 37 av patienterna som man sedan tidigare visste innehöll bakterien. Dels ville forskarna undersöka bakteriernas motståndskraft mot antibiotika, dels deras förmåga att orsaka sjukdom (virulens). Resultatet, som nyligen presenterades i Journal of Infection, visade att en fjärdedel av bakterierna var resistenta mot alla på marknaden tillgängliga antibiotika.
– Många var också extremt virulenta. I många fall tappar resistenta bakterier sin förmåga att smitta och framkalla sjukdom eftersom all energi går åt till att vara resistent mot antibiotika. Men de här bakterierna från Ukraina är utrustade med gener som gör dem både resistenta och smittsamma, vilket vi inte riktigt förväntade oss att se.
Kristian Riesbeck beskriver resultatet som ”skrämmande”.
– Detta är vad som händer när infrastrukturen i ett hälsovårdssystem kollapsar.
