Katastrofer som i Västernorrland, där kraftiga skyfall lamslog både bil- och tågtrafik i början av september, hotar att upprepas på tusentals platser i landet, har DN tidigare rapporterat. På Trafikverket beskriver de egna experterna hur de senaste årens händelser har lett till ett uppvaknande – och nu ska mångmiljardbelopp satsas på att skydda infrastrukturen mot klimatförändringarnas värre skyfall och skred.
– Plötsliga, lokala skyfall är den risk som är svårast för oss och samhället att hantera eftersom vattenmängderna blir så stora, säger Malin Lind, senior specialist inom klimatanpassning på Trafikverket.
Men DN kan visa att myndigheten riskerar att kraftigt underskatta hur mycket värre skyfallen blir framöver.
Trafikverket utgår i sitt arbete från SMHI:s beräkningar av hur skyfallen förvärras av människans utsläpp av växthusgaser. Till seklets mitt beräknar SMHI att de värsta skyfallen blir 15–20 procent vanligare, beroende på vilket klimatscenario som används.
Men SMHI:s klimatscenarier är inte anpassade efter den senaste forskningen, som visar att skyfallen kan bli betydligt värre än så. Orsaken är bland annat att SMHI:s klimatmodeller gör beräkningar utifrån ett rutnät över Sverige där varje ruta är 10 gånger 10 kilometer. Extrema skyfall är ofta mycket mer lokala än så. Bland annat är det ett fenomen som kallas konvektion, där varm och fuktig luft hastigt stiger uppåt, som inte fångas i modellerna.
– Det kan skapa väldigt kraftiga skyfall, men det fångas inte i dagens modeller. Vi ser gång på gång hur det kommer stora, oväntade händelser som visar hur svårt detta är, säger Jonas Olsson, hydrolog på SMHI, som själv deltagit i flera studier på området.
Modellerna misslyckas också med att ta hänsyn till andra fenomen som kan förvärra skyfallen, exempelvis fastlåsning av vädersystem – något som syntes vid de katastrofala översvämningarna i Europa 2021 där minst 243 människor dog.
SMHI:s klimatscenarier och de underlag som skickas till landets myndigheter har inte anpassats efter den nya kunskapen, berättar Gustav Strandberg, klimatolog på SMHI.
– Det stämmer, vi har inte studerat den information vi presenterar i relation till den frågan. Det finns en potentiell kunskapslucka där, säger han.
Trafikverket har dessutom valt att i huvudsak utgå från ett av SMHI:s mer optimistiska scenarier – kallat RCP4,5 – i sitt arbete med att anpassa vägar och järnvägar till de ökade riskerna. Det är det näst mest optimistiska av de fyra scenarier som SMHI tillhandahåller.
”Trafikverkets hållning är att i huvudsak utgå från RCP 4,5 med undantag för bedömningar av havsnivåhöjning där RCP 8,5 används”, skriver Trafikverket i sin klimat- och sårbarhetsanalys från i våras.
Scenariot som Trafikverket valt räknar med att det genomförs en ”stringent klimatpolitik” och ”omfattande skogsplanteringsprogram” globalt. I dagsläget bedöms det vara i linje med vad världens länder har utlovat i sina policyer – men det är inte i linje med vad som faktiskt sker. De globala utsläppen har hittills följt en högre kurva.
Klimatforskaren Zeke Hausfather, aktiv vid Berkeley Earth, menar att det finns risker med att utgå från RCP4,5 i klimatanpassningsarbetet.
– Det är viktigt att poängtera att de här projektionerna utgår från policyer som är på plats i dag. Nu ser vi att en del länder, som USA, aktivt backar från nuvarande policyer, säger han.
På Trafikverket medger Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering, att skyfallen kan underskattas.
– Ja. Vi utgår från klimatscenariot RCP4,5. Det är ett optimistiskt scenario, det är vi väl medvetna om, säger han.
Han påpekar dock att det inte är hela bilden, utan att myndigheten alltid gör platsspecifika bedömningar – exempelvis vid sårbara passager på viktigare vägar eller i tunnelbyggen.
– Vi gör en riskbedömning vid varje åtgärd. Är det större risker kan vi använda andra scenarier, säger han.
Men han säger också att vi helt enkelt får räkna med att vägarna och järnvägarna inte kan stå pall för alla extremväder – varken i dag eller i framtiden.
– Transportsystemet kommer inte att klara av alla händelser med extremväder som kommer med ett förändrat klimat, men det gör det inte i dag heller. Vi försöker identifiera de punkter där riskerna är störst och hantera dem, men det är hundratals platser.
– Sen kan man tycka att vi är ute i ett sent skede – och det finns en medvetenhet om att de satsningar som sker nu kanske hade behövt ske för några år sedan. Men det gäller hela samhället.
Gör ni tillräckligt nu?
– Vi föreslår en väldigt stor höjning av anslagen till drift och underhåll på både vägsidan och järnvägssidan. Men det går inte att förebygga alla risker som finns, det är inte värt de pengarna helt enkelt.
Läs mer:
Hundratals mil väg och järnväg går genom riskområden
Intensivt skogsbruk kan ha förvärrat översvämningsskadorna
















