I över tio år har svenska registreringsskyltar tillverkats i Sverige av ett svenskt bolag, Scandinavian Motorcenter. Verksamheten innebär bland annat att företaget får tillgång till fordonsregistret där uppgifter om alla – också samhällsviktiga – fordon finns.

Snart löper kontraktet ut. Därför genomförde Transportstyrelsen en ny upphandling under våren. Ett dotterbolag i den tyska bolagskoncernen Tönnjes fick avtalet, eftersom de kunde tillverka registreringsskyltar till ett 40 procent lägre pris jämfört med den närmaste konkurrenten.

Men det svenska bolaget, Scandinavian Motorcenter, har överklagat Transportstyrelsens beslut. I handlingar, som under sommaren lämnats in till förvaltningsrätten, framgår det att bolag inom Tönnjes koncern har kopplingar till den ryska statsledningen.

Tönnjes moderbolag äger 100 procent av dotterbolaget, som alltså vunnit Transportstyrelsens upphandling. De är i sin tur majoritetsägare i det ryska företaget Znak, som tillverkar registreringsskyltar. Det framgår av utdrag från det ryska bolagsregistret, som DN har läst.

Znaks grundare och storägare, politikern Valerij Andrejevitj Ponomarjov, är medlem i federationsrådet, överhuset i Rysslands federala församling. I affärstidningen Forbes ryska upplaga beskrivs han vara en av Rysslands rikaste politiker. Sedan 2022 är Valerij Andrejevitj Ponomarjov belagd med västerländska sanktioner och finns på EU:s sanktionslista, eftersom han stöttar Vladimir Putins krig i Ukraina.

Faka. Valerij Andrejevitj Ponomarjov – en av Rysslands rikaste politiker

​​Grundaren och storägare för det ryska bolaget Znak, äger 45 procent.

Ledamot i ryska federationsrådet, överhuset i Rysslands federala församling.

Under flera år toppade han ryska Forbes lista över landets rikaste politiker. Han är utbildad i Ryssland och Tyskland, praktiserade på ett stort tyskt företag innan Znak bildades år 1993, enligt uppgifter från ryska sajter.

Hans förmögenhet har granskats av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navlanyj, som avslöjat att en villa i Spanien, som ursprungligen kopplades till Vladimir Putins, egentligen tillhör Ponomarjov.

Sedan augusti 2022 är bilägare i de ockuperade områdena, i södra och östra Ukraina, skyldiga att omregistrera sina bilar och byta från ukrainska till ryska registreringsskyltar.

DN har granskat ryska statliga upphandlingskontrakt av leveranser mellan det ryska inrikesministeriet och Ponomarjovs bolag Znak. Mellan februari 2023 och februari 2024 omregistrerades mer än 900 000 skyltar, vilket ledde till intäkter på motsvarande cirka 4 miljoner euro. För 2024 beställdes mer än tre miljoner skyltar från Znak i Ryssland, även för de ockuperade områdena i Ukraina.

Källor: Ryska federationsrådet, Navalnyjs antikorruptionsfond, ryska upphandlingsregistret

DN har pratat med flera försvarsexperter som ifrågasätter Transportstyrelsens beslut. Per Skoglund, forskare i logistik och avdelningschef på Försvarshögskolan, säger att myndighetens agerande är anmärkningsvärt och förvånande.

– Rysk underrättelsetjänst kan få tillgång till viktig data om samtliga fordon i Sverige. I fordonsregistret finns känslig information som kan användas av totalförsvaret för att krigsplacera samhällsviktiga fordon. Samhället blir än mer sårbart och aktörer kan sabotera den typen av fordon, säger han.

Det handlar till exempel om ambulanser och andra utryckningsfordon. Försvarsmakten tillverkar dock sina egna registreringsskyltar.

Både Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must och Säkerhetspolisen har i sina senaste årsböcker varnat för att Ryssland vill få tillgång till svenska system och använda informationen mot Sverige.

– Vi vet att de samlar på sig allt som de tycker kan vara relevant. De kan mer om Sverige än vi själva, säger Per Skoglund.

Det rådande omvärldsläget gör att myndigheter behöver tänka större än sin egen verksamhet, enligt Jenny Deschamps-Berger, chef för analysavdelningen på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS).

– Vår öppenhet och transparens i Sverige är långtgående men här måste vi alla bli bättre på att tänka större än den enskilda verksamheten. Gör vi inte det blir vi sårbara.

Risken är att det inte bara påverkar Transportstyrelsen, säger hon.

– Det handlar också om försörjningsberedskapen, andra myndigheter kan påverkas på ett skadligt sätt om det här går igenom.

Christofer Kärrdahl, strateg på Transportstyrelsens fordonsinformationsavdelning, säger att myndigheten inte kände till rysslandskopplingarna innan de togs upp i Förvaltningsrätten. Han vill inte uttala sig om detaljer medan den rättsliga prövningen pågår.

– Vi kan ju konstatera att vår nuvarande leverantör har lämnat ett överprövande på det här tilldelningsbeslutet. Det ligger hos Förvaltningsrätten.

I ryska register finns kopplingar mellan Tönnjes-koncernen och en sanktionerad politikers företag. Är det lämpligt att Transportstyrelsen ingår avtal med ett sådant bolag?

– De ryska bolagsregistren kan jag inte kommentera. Vi bestrider Scandinavian Motorcenters påstående om att vi skulle vara förhindrade att teckna avtal. Våra argument och förklaringar framgår av de handlingar som vi har skickat till Förvaltningsrätten. Enligt den bedömning vi gör får vi inte förkasta Tönnjes anbud eftersom det då skulle strida mot lagen om offentlig upphandling.

Christofer Kärrdahl påpekar att majoritetsägaren i det ryska skyltföretaget Znak, som delägs av en rysk medborgare som finns på EU:s sanktionslista, är moderbolaget – och inte Tönnjes dotterbolag som Transportstyrelsen vill teckna avtal med.

Hur ser du på experternas oro att information från Sverige kan hamna hos rysk underrättelsetjänst?

– De riskerna har vi avgränsat bort med en avtalsskrivning, men vi har inte skrivit det explicit för Ryssland. Uppgifter om svenska medborgare ska inte användas otillbörligt av någon annan makt.

Hur kan ni säkerställa att det efterlevs?

– Det har anbudsgivarna fått garantera, att de uppfyller kraven som vi har ställt.

Tillverkningen av de svenska registreringsskyltarna ska ske i Sverige, enligt Transportstyrelsen.

– Tönnjes har skrivit att de ska bilda ett samägt bolag med ett svenskt företag i Mellansverige, säger Christofer Kärrdahl.

Försvarshögskolans Per Skoglund häpnar när han tar del av Transportstyrelsens svar.

– Vi har levt under många år där vi har trott att ett fientligt agerande inom Europas gränser inte ska inträffa igen. Här har man inte förstått allvaret.

– Om det är ett företag som har sådana kopplingar finns det inget som hindrar dem från att bryta avtal. Det finns inga sätt för Transportstyrelsen att kontrollera det, säger Per Skoglund.

Säkerhetspolisen kan inte närmare gå in på det enskilda ärendet, men betonar att säkerhetsläget är allvarligt.

– Det är självklart mycket viktigt att myndigheter, inte minst de som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, följer de lagar som finns. Att man agerar så att inte andra stater får en möjlighet att få tillgång till säkerhetskänslig information utifrån det säkerhetsläge vi har, som är ett allvarligt läge, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen.

DN har sökt Tönnjes, som inte har återkommit. För tyska public service-kanalen Deutsche Welle uppger företrädare för företaget att de inte har några affärsrelationer med Ryssland längre, att de ska lämna ryska marknaden, och fördömer anfallskriget mot Ukraina. Men i utdrag ur Tönnjes moderbolags senaste koncernredovisning från 2022 återfinns Znak och ytterligare ett ryskt bolag.

I ryska register finns dagsaktuella uppgifter om att det tyska bolaget äger 55 procent av Znak.

Fakta.Tyska Tönnjes tilldelades upphandlingen – bytte bolagsstruktur år 2022

I tilldelningsbeslutet till JH Tönnjes East GmbH & Co. KG framgår att Transportstyrelsen ”tilldelar kontrakt till den anbudsgivare som bedömts ha lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, det anbud med lägst totalpris.”

55 procent av det ryska bolaget Znak ägs av det tyska företaget JH Tönnjes East GmbH & Co KG, enligt ryska bolagsregister. Samma tyska företag försåg affärsmannen Valerij Andrejevitj Ponomarjov med startkapital när de öppnade ett företag i Ryssland. Dotterbolaget är en del av Tönnjes International Group. De äger också 35 procent i det ryska bolaget Byborg.

Sedan 2022 ingår alla Tönnjes exportbolag (inklusive JH Tönnjes East GmbH & Co. KG) i moderbolaget Tönnjes International Group GmbH. Strukturen är en holdinggrupp med JH Tönnjes East GmbH & Co. KG, Tönnjes East Infrastruktur Invest GmbH, Tönnjes C.a.r.d International GmbH och Tönnjes M.o.v.e.r.s. International och dotterbolaget Tönnjes Middle East GmbH.

Transportstyrelsen i tidigare blåsväder

Sommaren 2017 uppdagades det att känslig information hade gjorts tillgänglig för icke säkerhetskontrollerad personal i utlandet. Maria Ågren, Transportstyrelsens tidigare generaldirektör, utreddes i hemlighet för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter och bötfällts.

I november 2015 ville Säkerhetspolisen se ett omedelbart stopp för outsourcingen, men processen fortsatte.

Share.
Exit mobile version