Tullarna
Att skydda amerikanska jobb har varit ett av Donald Trumps främsta löften ända sedan han klev in in politiken. Som president gjorde han allvar av saken bland annat genom att införa tullar på importerat stål och aluminium.
Hur Kamala Harris ser på tullar är oklart, men om Trump får leda USA lär protektionismen skärpas.
– Trump har varit tydlig med att han kommer att införa höga tariffer mot både kinesiska och europeiska produkter, säger Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
För EU kommer det i så fall i ett känsligt läge. Unionen håller på att införa egna tullar som ska lägga en extra kostnad på importvaror som har producerats med stora koldioxidutsläpp. Syftet är att göra klimatomställningen lönsam för europeisk industri. Utländska producenter med stora utsläpp ska inte få konkurrera med låga priser.
Det här berör direkt stora svenska industriprojekt som går ut på att fasa ut kol från ståltillverkningen och drivs av företag som SSAB, LKAB och Stegra.
Klimattullarna möter redan motstånd från andra länder och pressen kan öka ytterligare med Donald Trump som president. Stoppas tullarna riskerar de gröna industriprojekten att bli olönsamma.
– Om EU hamnar i ett hårt handelskrig med USA så kan det bli svårt för EU att stå emot, säger Mats Engström.
EU kan räkna med hårt motstånd vid förhandlingsbordet.
– Trump har visat att han kan vara rätt brutal.
Subventionerna
Något som redan sätter press på EU är de omfattande subventioner till grön teknik och industri, kallade IRA, som president Biden har infört och som Harris avser att hålla fast vid. Inom EU och i Sverige finns en oro för att det blir mer attraktivt för europeisk industri att investera i USA.
Mats Engström bedömer att IRA, som är en förkortning för Inflation Reduction Act, kommer att finnas kvar i någon form även om Donald Trump vinner valet. Det tror även Gunilla Reischl, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.
– Mycket av de här investeringarna har hamnat i delstater där republikanerna har majoritet och redan skapat jobb där, säger hon.
Parisavtalet
Gunilla Reischl pekar på en annan konsekvens om Donald Trump vinner över Kamala Harris: USA lär lämna Parisavtalet, vilket gör det mycket svårare att uppfylla klimatmålen globalt. En stor utmaning för svenska och europeiska politiker och klimatförhandlare.
– Luften riskerar att gå ur de internationella förhandlingarna. Frågan om hur omställningen ska finansieras blir ju svår om den största givaren inte längre är med, säger Gunilla Reischl.
Hon framhåller samtidigt att det finns en stabilitet i klimatarbetet som kan parera en del av den turbulens som Trump skapar. EU:s klimatsystem, exempelvis handeln med utsläppsrätter, är väl inkörd. Det finns ett väl utvecklat internationellt nätverk bland klimatförhandlare. Och inte minst ett engagemang inom näringslivet.
– De lägger ju sina investeringsplaner flera år framåt och det är ingenting man bara hoppar av, säger Gunilla Reischl.
Fakta.EU:s klimattullar
Tullarnas kallas CBAM, vilket står för carbon border adjustment mechanism (även kallat gränsjusteringsmekanismen).
Tullarna införs stegvis fram till 2026.
Samtidigt ska den tunga industrin inom EU börja betala samma avgifter som andra verksamheter som ingår i handeln med utsläppsrätter. Tidigare har vissa industrier fått gratis utsläppsrätter.
Syftet med tullarna är att undvika så kallat koldioxidläckage, det vill säga att produktion flyttar utanför Europa för att undkomma kostnaden för utsläppsrätter. Konkurrensen ska bli mer rättvis när importerade varor och varor som produceras inom EU beläggs med samma avgifter.
Sektorer som omfattas är järn och stål, cement, aluminium, konstgödsel, vätgas och elektricitet.
CBAM är en av delarna i EU:s stora klimatpaket Fit for 55. Där fastslås målet att unionens samlade utsläpp ska ha minskat med 55 procent till 2030 jämfört med 2005.
Läs mer:
Detta behöver du veta om USA-valet
Sju heta klimatfrågor som EU måste hantera
