När Internationella paralympiska kommittén (IPK) i slutet av september röstade för att häva den delvisa avstängningen av Ryssland och Belarus betydde det att ländernas idrottare återigen får tävla under sina egna nationsflaggor.
Beslutet gick längre än det som togs av Internationella olympiska kommittén (IOK) som står kvar vid att endast neutrala idrottare och inga ryska lag får delta i OS.
Den svenska delegationen på plats på kongressen i Seoul blev förvånad. Åsa Llinares Norlin, ordförande i Sveriges paralympiska kommitté, tror att medlemsländer långt bort från Ukraina har resonerat ”vi har ett krig i vårt närområde där IPK inte tar ställning, varför ska vi ta ställning i den här frågan?”.
– Men ingenting har förändrats i sak på något sätt och så tar man ett annat beslut. Det känns jättetråkigt, och det jag framför allt tänker är: Vad blir konsekvenserna?
Hon känner att en diskussion om hela bilden saknats.
– Jag tänker till exempel på länder i (krigets) närområde. Kan de delta, vill de delta, får de delta?
– Media, partners. Jag tror att konsekvenserna finns på flera nivåer som vi inte riktigt kan överblicka ännu.
Det finns en oro och frågetecken kring mycket, konstaterar Åsa Llinares Norlin.
– Hur garanteras säkerheten på plats? Hur ser dopningskontrollerna ut för de här idrottarna? Klassificeringarna, kvalen…
Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. OS hade avslutats men Paralympics stod för dörren och på plats i Peking fanns 83 ryska och belarusiska deltagare, som först fick beskedet att de skulle få tävla som neutrala. Men efter bojkotthot från andra nationer ändrade sig IPK och de båda länderna portades.
– Bojkottrisken finns absolut fortfarande, och det är precis det jag menar, att vi inte har hela bilden: Hur blir det här i praktiken?
Åsa Llinares Norlin sitter också i styrelsen för Europeiska paralympiska kommittén, som har gått ut med en enkätundersökning för att kartlägga vilka konsekvenserna kan bli för respektive land.
– De länder som i Peking sa ”vi åker hem” eller ”vi kan inte”, har det förändrats på något sätt eller kvarstår de? Det vill vi veta.
Har Sverige diskuterat en bojkott?
– Ja, men vi har landat i att vi inte kommer att bojkotta, om inte FN eller EU skulle fatta något annat beslut. Vi vill inte använda våra idrottare, som lägger ner sin själ i sitt idrottande, som några politiska slagträn, utan det här behöver lösas på ett annat sätt.
En fråga som hänger i luften är hur många ryska och belarusiska idrottare som faktiskt kommer att kunna tävla.
Internationella skidskytteförbundet säger nej till ryska idrottare, liksom Internationella curlingförbundet. Även Internationella ishockeyförbundet, men här är läget så att parahockeyn ännu inte integrerats där utan ligger kvar under IPK. Så beslutet ligger hos IPK men kvalen har redan börjat – kan ett ryskt lag ens kvala in?
Om Internationella skid- och snowboardförbundet (Fis) på tisdag tar beslutet att återigen välkomna ryska och belarusiska åkare så förändras situationen.
Längdskidåkaren Zebastian Modin tycker att det är svårt att säga så mycket innan beslutet är fattat men konstaterar att det skulle kännas märkligt med ryska medtävlare.
– Jag var ju i Peking när det var precis där emellan OS och Paralympics som det började. Ukrainarna tävlade och deras släkt, deras familjer, satt i skyddsrum. Det går ju som inte att fatta.
Ebba Årsjö har inga ukrainska konkurrenter i de alpina backarna men ifrågasätter IPK:s beslut.
– Jag menar: varför? Det är fortfarande krig. Känns bara fel.
Ukrainas paralympiska kommitté har i ett uttalande fördömt att Ryssland välkomnas tillbaka inom pararörelsen. Åsa Llinares Norlin har inte hört om konkreta konsekvenser för landet, men kan bara tänka sig hur beslutet påverkar rent känslomässigt.
– Jag tror att det är väldigt, väldigt tufft för många nu.
Läs mer: Nu kan Internationella skidförbundet öppna för ryska åkare i OS
