USA trappar upp retoriken om Hormuzsundet, där mängder av olje- och fraktfartyg sitter fast till följd av iranska regimens blockad.
President Donald Trump skrev på sociala medieplattformen Truth Social i helgen att han begärt hjälp från Kina, Frankrike, Japan, Sydkorea, Storbritannien och ”andra länder”. I en intervju med Financial Times kräver han också hjälp från Nato – annars väntar ”en väldigt dålig framtid” för försvarsalliansen.
Enligt källuppgifter till Axios försöker Trump samla ihop en ”Hormuzkoalition”. Gruppen ska presenteras senare i veckan, enligt uppgifterna.
Sverige kommer däremot inte att hjälpa till i Hormuzsundet.
– Det är inte aktuellt att göra något i det här läget, säger statsminister Ulf Kristersson till TT.
Möjligheterna att påverka i området beskrivs som små. Dessutom riktas resurserna i nuläget främst till Ukraina.
– Man ska ha lite is i magen. Det sägs väldigt mycket nu. Men det är inte aktuellt för svensk del (att delta), säger Kristersson till TT.
Exakt hur många fartyg som är fast i Hormuzsundet är oklart. För några dagar sedan skrev The Guardian att det handlade om fler än 1 000 stycken. Någon dag senare skrev The Times att det kan röra sig om upp till 2 500 fartyg och cirka 20 000 besättningsmän. Den globala skeppsmäklaren Clarkson har i sin beräkning angett att omkring 3 200 fartyg och mindre båtar kan vara fast, men då inkluderas även lokala servicebåtar.
Bland de drabbade finns fartyg från svenska tankrederiet Stena Bulk. Företagets vd Erik Hånell säger på söndagen att man fortfarande har en handfull fartyg kvar på plats. Han följer uttalandena som kommer från USA, Israel och Iran.
– Retoriken pendlar fram och tillbaka. Vilka steg som gör det värre är svårt att säga, men att Iran har bombat fartyg har vi ju redan sett. De har kapacitet att agera. Det är klart att skulle man börja eskortera fartyg är risken väldigt hög att något sker, säger Erik Hånell.
Ett av Stena Bulks fartyg som ingår i den amerikanska militärens bränsleförsörjningsprogram skadades i en iransk attack tidigare i mars. En brand bröt ut ombord, men ingen skadades.
– Vi har en kontinuerlig dialog med besättningen för att veta hur de mår och känner att läget är under relativt god kontroll. Det är klart att det är ett stresspåslag utan tvekan för dem. Men ändå är det än så länge under kontrollerade former.
Skulle läget förvärras kan man evakuera personal, berättar Erik Hånell.
– Det finns scenarier där vi skulle evakuera om det fördröjs mycket längre, eller där man sätter in ny besättning för att lösa av varandra. Det är klart att pressen att sitta där man sitter är stor, samt att det är en tristess också, att bara sitta och vänta. Man vill inte utföra några större arbeten ombord i det här läget.
