Det fruktade gänget Tren da Aragua har vuxit sig starka tack vare den ekonomiska och sociala kollaps som oljelandet Venezuela råkat ut efter att Nicolás Maduro tog över makten för tolv år sedan.
En av kartellens främsta inkomstkällor är att utnyttja landsmän som vill lämna landet. Kartellen hjälper flyktingarna att ta sig in i USA, men tvingar sedan dem till att arbeta av sin skuld. Män tvingas sälja droger, kvinnor tvingas till prostitution.
I New York har gänget, enligt polisen, specialiserat sig på att stjäla mobiltelefoner, råna exklusiva butiker och sälja en syntetisk partydrog som kallas ”rosa kokain” och innehåller fentanyl, MDMA och ketamin. Polisen i New York menar att gängmedlemmarna ofta färdas på skoter och har ingått allianser med andra gäng längs den amerikanska östkusten. Under Joe Bidens tid som president inleddes arbetet med att föra in gruppen på terrorlistan, vilket Donald Trump nu lär slutföra.
Förra året avslöjade den federala polisen att Tren da Aragua drev ett sexhandelsnätverk i delstaterna New Jersey, Florida, Louisiana, Virginia och Texas, där de tvingade venezuelanska kvinnor att sälja sex. Gänget sade till kvinnorna att pengarna de tjänade från prostitutionen gick till att betala av människosmugglarna som tog de över gränsen. En stämningsansökan har lämnats in till domstol, men ännu har inget åtal väckts.
USA:s president menar att Tren de Aragua samarbetar med den betydligt starkare Cartel de los Soles som styrs av venezuelanska generaler och har beskydd av den venezuelanska regimen. Den så kallade Solkartellen påstås vara en av de största smugglarna av colombianskt kokain till Europa. En stor del av kokainet utgår i glasfiberubåtar från den karibiska kusten till skärgården i Guinea-Bissau i Afrika där drogerna tas genom Sahara på lastbil upp till Medelhavskusten.
Att Trump fokuserar på medlemmarna i Tren de Aragua i sin utlänningslag ”Alien enemies act of 1798” gör att många experter tror att oskyldiga venezuelanska migranter i USA kan komma att förföljas. Lagen är en krigslag från 1798 som senast användes av president Franklin D Roosevelt under andra världskriget för att gripa och utvisa personer av tysk eller japansk härkomst. Eftersom lagen är utformad för att användas under krigstid är det möjligt att den kommer att möta motstånd i amerikanska domstolar. En federal domare har redan tillfälligt stoppat utvisningarna, men detta kan överklagas av Vita huset.
Den organiserade brottsligheten bakom Tren de Aragua påstås även ha kopplingar till kriminella nätverk i Latinamerika. För två år sedan åtalades venezuelanska gängmedlemmar i Colombia för 23 mord efter att polisen funnit kroppsdelar i sopsäckar. Gänget påstås även ligga bakom den ökade kriminaliteten i Chile och att samarbeta med det brasilianska brottssyndikatet PCC som lagt stora delar av kokainhanteringen under sig i världens femte största land.
Tren de Aragua har sina rötter i Tocorón-fängelset i den venezuelanska delstaten Aragua, 14 mil väster om huvudstaden Caracas. Fängelset fungerade i själva verket som gängets högkvarter och såg ut som en resort. Här fanns simbassänger, restauranger, barer och till och med en djurpark. Här fanns också en stor lekplats med rutschbanor för barnen som hälsade på och en nattklubb som utomstående kunde besöka. Först i slutet av 2023 tvingades regimen i Venezuela sätta ned foten och återta kontrollen över fängelset.
Läs mer:
Trump åberopar krigslag för att utvisa kartell
Spänd stämning vid gränsen mellan Mexiko och USA
