Trumpfaktor när regeringen beslutar om nytt stridsflyg

Bakom kulisserna i den svenska försvarspolitiken pågår en strid med flera hundra miljarder kronor i potten.

Det svenska försvarsföretaget Saab, som enligt dess vd står för ungefär en tredjedel av de svenska försvarsutgifterna, lobbar och opinionsbildar hårt för att få utveckla ett nytt ultramodernt stridsflyg. De vill ha ett snabbt beslut, helst redan 2026.

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet hör till dem som ser stora fördelar med jobb och tillverkning i Sverige.

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Socialdemokraternas försvarstalesperson Peter Hultqvist.

Han hänvisar till arbetstillfällen och kunnande. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har uttryckt liknande åsikter.

Men det finns de som fruktar att en svenskutvecklad efterföljare till Jas Gripen kommer att äta upp framtida svenska försvarsbudgetar, och att det vore bättre att köpa ett plan som någon annan redan utvecklat. Så resonerade våra grannländer Norge, Danmark och Finland, som alla har valt amerikanska F-35.

Ett plan från USA ger starka band till det amerikanska flygvapnet och många bonuspoäng i Vita huset. Sedan landet valt en ny president som är särskilt intresserad av att göra goda affärer har det säkerhetspolitiska argumentet blivit ännu starkare.

– Alla inköp av stridsflygsystem som regeringar i världen gör handlar ju väldigt mycket om säkerhetspolitik. Man skaffar sig en säkerhetspolitiskt partner genom att köpa ett stridsflygsystem, säger Jerker Ahlqvist som är stabschef på Saab Government Affairs.

Som hög chef i svensk försvarskoncern arbetar han förstås för att Sverige inte ska köpa ett utländskt utvecklat plan. Men om Saab ska kunna vara med i konkurrensen behöver företaget ett snabbt beslut, gärna redan 2026, för att kunna hålla sin utvecklingsavdelning och produktion i gång.

Regering och riksdag har redan gått in och gett Saab ett hemligt antal miljarder kronor i utvecklingspengar för att påbörja en studie om hur framtidens stridsflygsystem ska se ut, och bygga en prototyp. Regeringen kommer också att tillsätta en utredning om vägvalet, där riksdagspartierna ska få delta.

– Tanken är att Gripen E ska hålla igång fram till 2050. Därefter kommer man att påverkas av teknikutvecklingen. Det här är verksamhet och projekt med rätt långa ledtider. Då är det rimligt att man har en lång framförhållning och att man också gör en grundlig utredning så att man får ett så bra underlag som möjligt, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Han hoppas att riksdagspartierna ska kunna ena sig.

– Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, för det sträcker sig över många mandatperioder.

Innan den amerikanske testpiloten Chuck Yeager bröt ljudvallen över Mojaveöknen 1947 trodde piloterna att något dramatiskt skulle inträffa när planet flög snabbare än ljudet. Vissa betvivlade att man ens kunde överleva.

I det stridsflyg som i dag är Sveriges modernaste drar man upp gasreglaget maximalt, över en liten spärr. Då slås efterbrännkammaren på. När Jas Gripen bryter ljudvallen märks det knappt. Testpiloten Robin Nordlander läser av mätaren och säger att nu går vi över Mach 1.

Det hörs en ljudbang över Östersjön, där vi flyger, men inne i planet är det tyst. Inte ens G-dräkten reagerar, den kramar annars åt benen när man rollar eller loopar och gravitationen vill dra ner allt blod mot marken.

När vi saktar ner och åter rör oss långsammare än ljudet känns en försiktig skakning och nosen drar lite nedåt, mot marken. Det är bara att höja den lite, sedan är allt lugnt igen. Till och med en tidningsreporter kan styra planet, likt ett dataspel, med joystick och gasreglage och vetskapen om att det finns en mycket rutinerad testpilot med dubbelkommando.

En bit från oss i luftrummet testflygs den närmaste framtiden, Jas 39 Gripen E, som planeras införas i flygvapnet i slutet av detta år. Detta senaste flygprojekt skulle ha varit i bruk redan 2023 och det skulle ha kostat totalt 90 miljarder kronor. Nu är det två år försenat och ingen kan svara på hur mycket dyrare det blivit.

Riksdagen beställde 60 Jas Gripen E på vilkor att Schweiz skulle vara med och dela utvecklingskostnaderna och att Saab skulle återanvända delar från de mindre moderna Gripenplanen. Men Schweiz hoppade av och de äldre planen behölls till övervägande del.

– Alla sådana här projekt blir ju försenade i förhållande till den första ambitionen. Det beror dels på att det uppstått förseningar i ett extremt komplicerat projekt. Men också för att vi efterhand justerat och gjort nya ställningstaganden, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Har det haft någon påverkan på Flygvapnets förmåga?

– Ursprungligen var Gripen E tänkt att ersätta nuvarande C och D. Så är ju inte fallet längre. Beslut har tagits efterhand som säkerhetsläget har försämrats att bibehålla C och D. Och inte bara bibehålla, utan vidareutveckla. C och D kommer att vara den centrala förmågan under lång tid framöver. Det har höjt ambitionen och utvecklingsgraden på nuvarande flygplan.

– Vi får ju leveranserna av en bättre förmåga något senare, men samtidigt har vi också utvecklat vår befintliga förmåga på ett sätt som inte var planerat, säger Jonas Wikman.

Det pågår en omfattande lobbyingverksamhet för att Saab ska få fortsätta att utveckla svenska stridsflygplan. DN:s flygning över Småland och Östersjön får ses som en del i den kampanjen.

Flera länder har redan satt igång att skissa på det som ska komma efter. USA har ett projekt igång. Det pågår två olika där europeiska Natoländer ingår.

Men varken regeringen eller oppositionen ser de befintliga utvecklingssamarbetena som goda alternativ. De två samarbeten som pågår i Europa har kommit så långt och sker i så högt tempo att Sverige skulle få svårt att få gehör för sina krav. Faktum är att Sverige redan har varit med i ett av dem, som leds av Storbritannien, men hoppat av.

Om inga nya samarbeten växer fram ser det svenska valet ut att stå mellan att låta Saab utveckla ett nytt stridsflygssystem efter Jas Gripen eller att köpa ett amerikanskt, ett framtida uppdaterat F-35 eller ett nyutvecklat med spetsteknik.

Justin Bronk är forskare på den ledande brittiska tankesmedjan Rusi och professor vid norska luftkrigsskolan. Han är expert på just stridsflyg.

– Jag misstänker att Sverige inför sitt beslut kommer att ta hänsyn till att amerikansk säkerhetspolitik kan bli betydligt mer transaktionell under en andra Trumpadministration.  Men jag skulle ändå bli ganska förvånad om Sverige köpte ett amerikanskt flygplanssystem, säger han.

Även om ett amerikanskt plan knyter starkare band med USA blir Sverige samtidigt beroende av fortsatta amerikanska leveranser för att flygsystemet ska fungera, säger Bronk. Och det är en risk.

– Sverige har varit bättre än nästan något annat land på att leverera livskraftiga stridsflygplan nationellt. Men å andra sidan är det otroligt dyrt att utveckla och tillverka stridsflygplan som är kapabla. Det kommer med största sannolikhet att kosta flera tiotals miljarder euro (flera hundratals miljarder kronor) att designa, utveckla, anskaffa och driva en ny generation av stridsflygplanssystem bortom Gripen E.

G-krafterna trycker oss bakåt mot sätet och ryggstödet när vi loopar över Småland. G-dräkten pumpar in luft och kramar åt benen så att blodet inte trycks ut mot fötterna. Allt hålls på plats av dräkten, även om det under en kort stund känns som att magsäcken svävar uppåt.

Vi flyger i fem G. Stridspiloterna utsätter sig stundtals för nio G. Då är det svårt att andas, trots att masken trycker in syrgas genom mun och näsa. Det är ett hårt jobb. Frågan är om det ens kommer att finnas några piloter i planen i framtiden.

I Saabs egna skisser finns de än så länge kvar. Där finns både bemannade och obemannade plan. De är gjorda i ett materiel som gör att de inte syns på radarn och de har stöd av artificiell intelligens och nya sensorer.

De ligger 20 år bort och är betydligt svårare att överblicka än Östersjön en dag med mycket moln.