När Riksbanken i morgon, torsdag, meddelar sitt räntebeslut kommer fokus ligga på hur den styrande direktionen motiverar storleken på sänkningen av styrräntan.
För att det blir en sänkning är nästan kassaskåpssäkert – allt annat vore en överraskning som dessutom allvarligt skulle skada förtroendet för bankledningens kommunikation med omvärlden.
Frågan är i stället om det blir en så kallad dubbelsänkning; en sänkning med 0,50 procentenheter (50 räntepunkter) eller om banken nöjer sig med 0,25 procentenheter (25 punkter).
Sedan direktionens förra möte har förväntningarna om en sänkning med 50 punkter bara växt och de flesta prognoser har också pekat i den riktningen
Men under natten till onsdagen försvagades kronan mot dollarn med 16 öre och vid 8-tiden på morgonen kostade en dollar 10:86 kronor.
Sedan början av oktober har kronan tappat 7 procent mot dollarn, en kraftig försvagning på så relativt kort tid.
En svagare krona innebär att risken ökar för inflation när importen blir dyrare. Och det försvårar för Riksbanken att sänka räntan.
– Jag tror att Riksbanksdirektionen är stressad nu, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
Samtidigt påpekar han att det handlar mer om att dollarn stärks än att kronan försvagas. Dollarn har stärkts mot en rad valutor, bland annat euron. Det är en följd av att räntorna i USA stiger.
– För Riksbanken blir frågan nu hur varaktig kronförsvagningen blir. Men trycket på Riksbanken att sänka med 0,50 procentenheter är väldigt stort. Det märks på marknadsprissättning och prognoser, säger Bergqvist.
Ett alternativ som Bergqvist tror kan bli av är att direktionen ”vill köpa sig lite tid”. Det skulle betyda att den nöjer sig med en sänkning på 25 punkter, samtidigt som den ger signalen att en sänkning med 50 punkter ligger kvar på bordet, men längre fram i tiden.
– Det skulle inte vara avgörande för svensk ekonomi eller hushållens ekonomi om Riksbanken avvaktar, tillägger Bergqvist
Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, tror inte att kronförsvagningen kommer att påverka direktionen.
– Jag tror inte att den är lika orolig för kronan som tidigare. Inflationen är inte hög längre, säger hon.
Nyman menar också att valutarörelserna styrs av att dollarn stärks; vilket den gör mot en rad valutor just nu.
På sikt, om kronförsvagningen blir mer bestående, kommer direktionen att väga in valutan mer i sina räntebeslut, menar Nyman, men där är vi inte än. I stället tror hon att konjunkturen är mer i fokus. Där är det mer osäkert hur Trumps seger kommer att påverka svensk och europeisk ekonomi.
Frida Bratt, sparekonom Nordnet, tror också på en dubbelsänkning.
– Ja, jag tror fortfarande att det blir 50 punkter, men det är inte skrivet i sten, säger hon.
Även Bratt påpekar att det handlar om en dollarförstärkning, snarare än en kronförsvagning. Men det betyder ändå att importen blir dyrare; risken är att Sverige den vägen importerar inflation.
Ändå tror hon att det väger över till fördel för en sänkning med 0,5 procentenheter.
– Vi har ändå en så pass låg inflation, säger hon.
Läs mer: Lättnader för bolånetagare
