Varje morgon vaknar politiker och diplomater i Europa med en molande oro: Vilka nya stolligheter har Donald Trump hittat på medan det har varit natt på den här sidan av Atlanten?
Tullhot, klagosånger om att Europa åker snålskjuts på amerikanska säkerhetsgarantier och anklagelser om att EU skapades för att ”jävlas med USA” har blivit vardagsmat sedan han tillträdde som USA:s president i början av året.
Men nu har samma president som orsakat så mycket huvudvärk i Europa, lyft en tung börda från EU:s axlar.
Genom sitt okonventionella sätt att mäkla fred har Donald Trump – åtminstone tillfälligt – satt punkt för en konflikt som inte bara har krävt tiotusentals dödsoffer utan även orsakat en djup splittring i EU-kretsen.
”För första gången på länge finns det verkligt hopp (…) om en rättvis och hållbar fred och en ljusare framtid”, skrev Europeiska rådets ordförande Antonio Costa i en kommentar inför måndagens ”fredsmöte” i Egypten.
Han talade om situationen i Mellanöstern, men hade lika gärna kunnat syfta på stämningen i mötesrummen i Bryssel.
Kriget i Gaza har som få andra utrikeskonflikter letat sig in på EU:s dagordning, där frågan om Israels sätt att föra krig mot terrorrörelsen Hamas varit legitimt eller gått alldeles för långt skapat osämja runt borden. Omkring 65 000 Gazabor uppges ha dödats sedan 7 oktober, enligt siffror från det Hamaskontrollerade hälsodepartementet i Gaza.
Våldsspiralen i Mellanöstern har tagit fokus från ödesfrågor om hur EU ska stödja Ukraina och få fart på Europas slumrande ekonomier.
En stötesten har rört handelsavtalet mellan EU och Israel. Medan länder som bland andra Sverige, Spanien och Nederländerna har krävt att avtalet ska pausas i syfte att pressa Israel att släppa in nödhjälp till Gaza, har tungviktare som Tyskland och Italien hållit emot.
Gazakriget har också orsakat sprickor inom den mäktiga EU-kommissionen, där den tyska kommissionsordföranden Ursula von der Leyen kritiserats för att vara alltför passiv.
Den spanska kommissionären Teresa Ribera hävdade i somras att hon i flera månaders tid försökt få von der Leyen att uttala sig tuffare om utvecklingen i Gaza och föreslå skarpa sanktioner mot Israel – men utan att få gehör.
De många turerna har fått EU att framstå som handlingsförlamat och oförmöget att agera i en av vår tids stora frågor.
Fram till nu.
Om Donald Trumps 20-punktsplan för fred mellan Israel och Hamas går i lås behöver EU:s ministerråd inte ta ställning till några sanktioner mot Israel.
USA:s oberäknelige president ser ut att ha räddat européerna ur den knipan.
En handfull EU-ledare reste på måndagen till ”fredsmötet” i Sharm el-Sheikh i Egypten, där fler än tjugo stats- och regeringschefer sammanstrålade.
Lika lättade de var över att vapenvila råder och att Hamas släppt gisslan, lika modstulna var de över att det inte var EU:s diplomatiska expertis som banat väg för fredsuppgörelsen.
I stället för att sätta sina egna signaturer under fredsavtalet fick de titta på när Donald Trump satte dit sin kråka.
EU:s roll blir i stället att betala för återuppbyggnaden av Gaza.
– Vi är redo att bidra, sade en talesperson från EU-kommissionen under en pressträff i Bryssel på måndagen.
