Den nya Trumpadministrationen försöker stöpa om den federala staten på många sätt. Men inga avskedanden har större betydelse för rättsstaten i USA än utrensningarna på justitiedepartementet i Washington.
Runt 30 åklagare har fått sparken efter Trumps återkomst till Vita huset. Deras brott är att de hade lett utredningar om stormningen av Kapitolium. Räderna fortsätter nu på den federala polisen FBI.
– Det är en farlig situation, säger juristen Alexis Loeb.
Fram till oktober förra året var hon åklagarnas kollega och arbetsledare – som det amerikanska justitiedepartementets biträdande chef för sektionen om upploppet i kongressen den 6 januari 2021.
Hon slutade strax före valet i fjol, för att bli partner i en advokatfirma i San Francisco. Men många av hennes medarbetare hade inte möjlighet att gå frivilligt.
– Det handlar om många unga människor, åtskilliga som har små barn eller väntar barn. Många var knutna till en enhet som hanterar lokal brottslighet i Washingtondistriktet. De får betala ett personligt pris för att de har gjort sina jobb. Det skakar om tilltron till justitiedepartementet, säger hon.
Under februari och mars har kampen mellan Vita huset och domstolarna trappats upp. Beslut från domare har blockerat den nya Trumpadministrationens beslut om allt i från deporteringar och nedmonteringen av statsapparaten till förbuden mot transpersoner i det militära. När Trump häromdagen hotade med att ställa en domare inför riksrätt, kom en ovanlig reprimand från Högsta domstolens chefdomare John Roberts.
Justitiedepartementet har försökt sätta stopp för korruptionsutredningarna mot New Yorks skandalomsusade borgmästare Eric Adams – en demokrat som allierat sig med Trump i debatten om migrationen.
– Det händer saker som man inte kunde föreställa sig varje dag nu, säger Alexis Loeb.
Hon tror att Högsta domstolens beslut i fjol om att presidenten har immunitet för många av sina handlingar har påverkat Trump.
– Jag tror inte att han är särskilt bekymrad för om det framstår som att han avskedar folk av politiska skäl. Jag tror inte att han oroar sig för att han ska ställas till svars för sina handlingar.
Alexis Loeb var nybliven tvåbarnsmamma och föräldraledig från justitiedepartementet den 6 januari 2021. Hon följde stormningen av Kapitolium på mobilskärmen i hemmet.
– Jag var i chock, som så många andra. Jag minns osäkerheten: När ska detta sluta? Hur ska detta sluta?
Upploppet i kongressen var långt i från den första protesten mot Bidens valseger i presidentvalet 2020.
– Retoriken fanns där sedan tidigare. Men detta var en attack som avbröt ett fredligt maktskifte och tvingade kongressledamöter på flykt. Våldet var på en helt annan nivå.
Alexis Loeb kom att ägna tre och ett halvt år och tusentals arbetstimmar åt att utkräva ansvar för stormningen. Sammantaget drogs runt 1 500 Trumpanhängare inför rätta. Däribland medlemmar från militanta grupper som Oath Keepers, Proud Boys och Three Percenters.
De allra flesta benådades när Donald Trump återvände till Vita huset i slutet av januari.
Alexis Loeb har funderat mycket på hur den amnestin påverkar offren för attacken – i många fall poliskåren på Kapitolium och lokala Washingtonpoliser.
– Vi hade poliser som vittnade i rättegång efter rättegång. De fick lägga timmar på att återuppleva det som hände, återvända till attackerna, med tankar på vänner som skadades eller dog. En del grät. Det är fruktansvärt att tänka på dem nu, säger Alexis Loeb.
När man pratar med personer som var på plats på Kapitolium – och jag har mött åtskilliga – får man ofta höra historier om hur de blev insläppta av polisen och att de bara tog en runda i lokalerna. De vill ge intrycket av att justitiedepartementet har ägnat sig åt en häxjakt på oskyldiga medborgare som på sin höjd gjort sig skyldiga till olaga intrång.
Många av Trumpanhängarna tror på den propagandan.
Alexis Loeb skulle önska att de tog del av hela förloppet, från att den första fönsterrutan krossades till hur fientliga upprorsmakare omringade och överväldigade poliserna på Kapitolium,
– Jag skulle vilja visa filmerna. Inte bara från övervakningskamerorna utan också från polisernas kroppskameror och de åtalades egna videoklipp. Jag skulle också peka på alla fällande domar från domare av olika politiska färger och juryledamöter med olika bakgrund. Och jag skulle lyfta fram erkännanden från många av de åtalade, säger hon.
För några veckor sedan återvände den tidigare Proud Boys-ledaren Enrique Tarrio och flera av hans medfångar i triumf till grässlätten utanför Kapitolium. De planerar att stämma staten.
Tarrio avfärdade dem som oroar sig för mer politiskt våld efter benådningarna.
– De är en bunt lögnare, sade han till DN.
Alexis Loeb har själv varit en måltavla för hotfulla meddelanden online, före och efter benådningarna. Hon tonar ned riskerna för egen del – det hör till jobbet som åklagare. Men hon varnar för konsekvenserna för USA.
– Det är klart att jag hoppas att de som benådats är tacksamma för att de har fått en andra chans att leva laglydiga liv. Men jag oroar mig för vad det betyder för det här landet att vi nu har släppt ut kriminella, många av dem våldsamma, som står i enorm tacksamhetsskuld till presidenten, säger hon.
– Man behöver bara titta på deras egna uttalanden och videoklipp. Känner de att de är fria att begå våldsamma gärningar för hans skull nu? Vad betyder det för utvecklingen av politiskt våld i det här landet?
Donald Trump åtalades för sin roll i stormningen av Kapitolium, men åklagarna hann aldrig genomföra en rättegång. Efter valet har det federala målet lagts ned och justitiedepartementets särskilda utredare Jack Smith lämnat sin post. Bidens justitieminister Merrick Garland har kritiserats för att processen gick så långsamt.
Alexis Loeb var inte inblandad i besluten om Trump, och vill inte kommentera dem. Men hon tar frågan om vad åklagarna kunde ha gjort annorlunda på stort allvar.
– När jag blickar tillbaka kan jag också fråga mig om vi borde ha gjort mer för att nå ut med bevisningen från stormningen till det amerikanska folket. Kanske skulle vi ha publicerat mer material, inte bara erkännanden och domar och straff utan också utlåtanden, säger hon.
Men hon tycker inte att utredningarna och rättegångarna var förgäves.
– Det som finns kvar är en stor historisk dokumentation av vad som faktiskt hände den där dagen. Vi har kunnat identifiera vilka som låg bakom attackerna och vad som var deras drivkrafter. Det kommer att bestå.
