Tulsi Gabbard från Hawaii nominerades i onsdags av USA:s tillträdande president Donald Trump till landets nationella underrättelsechef.
Om nomineringen går igenom får hon tillgång till underrättelseinformation från USA:s 18 underrättelsetjänster och inflytande över deras utveckling.
– Jag har alltid beundrat henne. Hon är full av sunt förnuft, sade Trump på en gala tidigare i veckan.
Gabbard var tidigare kongressledamot för demokraterna, men är numera republikan. Hon har ingen erfarenhet av underrättelsetjänster, men tjänstgjorde som major i Hawaiis nationalgarde och var stationerad i Irak åren 2004-2005. I dag är hon överstelöjtnant i reserven.
Men Tulsi Gabbard har fått stark kritik för att vara prorysk.
Den 24 februari 2022, när Ryssland just attackerat Ukraina på bred front, skrev hon på X:
”Detta krig och lidande hade lätt kunnat undvikas om Bidenadministrationen/NATO helt enkelt hade erkänt Rysslands legitima säkerhetsproblem rörande Ukrainas inträde i NATO, vilket skulle innebära USA/NATO-styrkor precis vid Rysslands gräns.”
År 2019 anklagade Hillary Clinton Gabbard för att vara en rysk tillgång i valrörelsen, enligt CNN. Clinton hävdade att Gabbards utspel ofta ekade i ryska propagandakanaler och förstärktes av sociala medier-konton med rysk anknytning.
Tulsi Gabbard nekade, och svarade på dåvarande Twitter med att kalla Clinton krigshetsarnas drottning, förkroppsligad korruption och att personifiera den röta som gjorde Demokraterna sjukt.
Om Gabbard godkänns av den amerikanska senaten skulle det kunna göra svenska underrättelsetjänster mer försiktiga med vad de delar till USA, enligt en källa med långvarig bakgrund i svensk underrättelsetjänst.
– Jag kan tänka mig att det skulle påverka viljan att dela med sig av känslig information om en person som uttryckt sig proryskt blir högsta underrättelsechef, säger källan.
Fakta.Tulsi Gabbard
Tulsi Gabbard föddes 1981 i Amerikanska Samoa i Stilla havet.
Hon gick universitet på Hawaii och valdes in i kongressen som demokratisk ledamot 2013.
Inför valet 2020 försökte hon bli Demokraternas presidentkandidat, utan framgång. Då var hon emot att USA skulle lägga sig i militära konflikter i världen.
År 2022 lämnade hon Demokraterna. Samma år publicerade hon en video där hon sade att USA finansierar 25-30 biolaboratorier i Ukraina, ett uttalande som kritiker tyckte tangerade rysk desinformation om att USA stöttar tillverkning av biologiska vapen i Ukraina.
Under Trumps kampanj 2024 gick hon med i det republikanska partiet.
En annan källa med djup insikt i och erfarenhet från Sveriges säkerhets- och underrättelseområde gör en liknande bedömning.
– Det är inget positivt för många länders underrättelsesamarbete med USA. Man kan leva med att de tycker olika. Men den stora oron för alla underrättelsetjänster är att det ska läcka information.
Spionvärlden beskrivs i delar som en underrättelsemarknad där länder byter information med varandra. Om USA:s partners inte delar med sig, finns en risk för att även de börjar hålla tillbaka.
Klas Friberg, tidigare chef för Säkerhetspolisen, har inte detaljkunskap om Tulsi Gabbard, men säger generellt att hur den högsta chefen uttrycker sig spelar stor roll.
– Det har betydelse för medarbetarnas handlingar och inställning, även om det inte är i form av beslut, order eller direktiv, säger han.
Detsamma gäller för cheferna för samverkande underrättelse- och säkerhetstjänster. De tar också intryck av hur deras samarbetspartners lägger orden.
– Jag skulle nog påstå att det har ganska stor betydelse, i ett allmänt resonemang, säger Klas Friberg.
De svenska säkerhets- och underrättelsetjänsterna Säpo och Must har samarbeten med många utländska motsvarigheter – även amerikanska.
I det konkreta, dagliga arbetet, tror Klas Friberg att det mesta kommer att fungera som vanligt. Men förtroendet mellan tjänsternas toppchefer måste finnas där.
– Det är mycket viktigt. Man är beroende av att man får rätt information och att man kan lita på den informationen man får, säger Friberg.
En underrättelsetjänst arbetar med insamling, bearbetning och analys. Det kan vara mellan två länder, men det sker ofta i en utväxling mellan flera länder, i multilaterala utbyten. Varje länk i kedjan måste vara trovärdig för att helheten ska hålla ihop.
– När det en gång blir osäkerheter så blir det jobbigare att värdera informationen. Har vi verkligen fått rätt? De kanske inte vågar ge oss, på grund av chefens uttalanden och så vidare. Då blir det mycket svårare att jobba, säger Klas Friberg.
Tony Ingesson är lektor och forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han skriver i ett mejl till DN att Tulsi Gabbard är relativt kontroversiell och att det därför inte är säkert att senaten godkänner utnämningen.
Försvarsminister Pål Jonson vill inte kommentera nomineringen, med hänvisning till att den handlar om amerikansk inrikespolitik.
Läs mer:
Säkerhetsexperter: ”Trumps München” kan leda till större krig
