Under tio dagar av krig har Trump framfört en rad olika motiveringar för USA:s och Israels attacker. Han har varvat aggressiva krav på ”total kapitulation” med mer pragmatiska funderingar om vilken sorts iransk regim som skulle kunna vara acceptabel efter krigets slut.
Han antydde på måndagskvällen att USA snart kan ha nått en punkt där det är dags att dra sig tillbaka.
Kriget kommer inte att ta slut denna vecka, sade presidenten till amerikanska medier, men ”mycket snart”. Han sade också att den amerikanska militären ”ligger långt före i schemat”.
– På många sätt har vi redan vunnit, men vi har inte vunnit tillräckligt.
Det är kommentarer som kan tolkas som att Trump nu förbereder sig för att deklarera USA som vinnare i kriget – oavsett läget på marken, Irans fortsatta attacker mot grannländer och USA-baser och det faktum att den teokratiska regimen i Teheran sitter kvar.
Det är uppenbart att presidenten hade trott att kriget mot Iran skulle bli en snabb affär. Han hoppades på ett scenario liknande det i Venezuela, där resterna av den kidnappade Maduros regim omedelbart visade sig redo att spela USA:s spel.
I Iran har regimen och det mäktiga revolutionsgardet i stället visat sig beredda att slåss. Missil- och drönarattackerna mot gulfstaterna fortsätter och den amerikanska militären klarar inte av att säkra transporter genom det blockerade Hormuzsundet.
Detta i sin tur har fått negativa följder för världsekonomin som Trump kanske inte hade räknat med.
Amerikanska bedömare ser hans senaste utspel som ett sätt att parera de kraftigt stigande oljepriserna som redan har resulterat i högre bensinpriser i USA.
Och mycket riktigt sjönk oljepriset efter Trumps kommentarer, sedan de hade legat nära rekordnivån 120 dollar per fat tidigare under måndagen. Sänkningen bygger på att marknaden nu väntar sig ett slut på kriget.
Flera nära rådgivare under de senaste dagarna uppmanat presidenten att formulera en plan för ett amerikanskt tillbakadragande, och argumentera för att målen med kriget redan har uppnåtts, enligt personer med insyn som har talat med Wall Street Journal.
Rådgivarna har också lagt fram interna opinionsmätningar för presidenten. De visar med största sannolikhet att kriget är allt mer impopulärt i USA, också bland Trumps egna väljare.
Vid ett möte med republikanska kongressledamöter i Florida tidigare under måndagen ska flera av dem också ha uttryckt sin oro inför Trump. De fruktar med goda skäl att höga bensinpriser och ökad inflation kommer att skada dem i höstens kongressval.
Just ”priset vid pump” har varit ett stående inslag i Trumps offentliga framträdanden det senaste året. Så sent som vid sitt tal till nationen den 24 februari skröt han över bensinpriser som han med vissa överdrifter kallade rekordlåga.
Nu nämner han inte bensinpriserna längre i sina beskrivningar av USA:s ”blomstrande ekonomi”. Men han är uppenbart frustrerad över att de stiger och kräver att amerikanerna accepterar en period av höga priser.
”Kortsiktiga oljepriser, som kommer att sjunka snabbt när tillintetgörandet av det iranska hotet är över, är ett väldigt lågt pris för USA att betala för världens säkerhet och fred”, skrev han i söndags på Truth Social, och tillade:
”BARA DÅRAR KAN TÄNKA PÅ ANNAT SÄTT!”
Läs mer:
Glädjeskutt på Wall Street efter Trumps utspel
Nye ledaren i Iran blir nu en måltavla för USA och Israel
Nathan Shachar: Irans regim är revolutionär – Kubas och Venezuelas ledare bara låtsas
