Den amerikanska marinens 31:a enhet är på väg från Japan till Mellanöstern, uppger flera regeringskällor till Wall Street Journal och CBS News.
Peter Haldén är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och ger en bild av vad för insats det kan handla om.
– Det är marinkåren. Poängen är att den är lättrörlig. Den används som en landstigningsstyrka och färdas på ett jättelikt skepp som rymmer mellan 2 000 och 5 000 marinsoldater och sjömän.
Haldén berättar att en sådan expedition också har med sig helikoptrar, flygplan, artilleri och en ledningsenhet.
– Och det är inte omöjligt att det också ingår Navy seals, en typ av förband som används för delikata uppdrag. Så det är ganska mycket folk, men man ska inte föreställa sig att det är en styrka som går i land på Irans fastland för att tåga mot Teheran, säger han.
Sent på fredagen skrev Donald Trump i ett inlägg på Truth Social att USA utsatt ön Kharg, Irans viktigaste oljeexportterminal, för ”en av de kraftigaste bombningarna i Mellanösterns historia” och hävdade att man ”fullkomligt tillintetgjort varje militärt mål på Irans kronjuvel, Khargön”. Trump skrev dock att han av ”anständighetsskäl” inte slagit ut oljeinfrastrukturen.
Och det är här på ön som amerikanska trupper skulle kunna sättas in på marken, tror Peter Haldén.
– Nu har USA slagit till mot militära installationer. Att ta hand om oljeterminalerna på Kharg skulle syfta till att sätta ytterligare press på Iran.
Men, påpekar Peter Haldén:
– Man ska inte tänka att allt som sker är en del av en långsiktig plan, speciellt inte när det gäller Trump.
Kharg ligger utanför det iranska fastlandet, knappt 500 kilometer in i Persiska viken från Hormuzsundet. Irans hot om attacker mot de fartyg som fraktar olja genom sundet har lett till att oljepriset rusar och blivit en knäckfråga för Donald Trump. Den amerikanska presidenten har även uppmanat andra länder att skicka fartyg dit för att säkra oljetransporterna, men det är ett uppdrag som enligt The Hill bedöms som både dyrt och riskabelt på grund av risken för minor.
Att säkra oljefrakten genom sundet med hjälp av marktrupper på det iranska fastlandet kan å andra sidan eskalera kriget och skulle sannolikt vara inrikespolitiskt impopulärt för Trump.
En amerikansk landstigning i Bandar Abbas (Irans största hamnstad, på fastlandet vid Hormuzsundet, reds anm) lyfter Peter Haldén fram som ett möjligt, men inte troligt, scenario.
– Om man sätter dem i land så måste man se till att de får underhåll i form av mat och ammunition. Och det kan man inte göra i evig tid, säger han och fortsätter:
– Öar är lite av marinkårens specialitet. De är jättebra för att utföra räder eller hålla terräng under en begränsad tid. Men är inte förmögna att gå in i ett land och manövrera över långa avstånd.
Även om Irans militära förmåga har reducerats kraftigt skulle trupper på marken på det iranska fastlandet öka sannolikheten att amerikanska soldater dödas, påpekar Peter Haldén.
– Om de skulle landstiga så kommer Iran att beskjuta dem med drönare.
