På annan dag jul är det 20 år sedan en kraftfull tsunami svepte över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?
Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid den statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet analyserat en mängd uppgifter från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna kopplades till befolkningsregistret vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevare knöt forskarna dessutom tio ”statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som överlevarna hade före tsunamin.
– Ett urval av överlevarna och kontrollerna fick också delta i en enkätundersökning där de fick besvara olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.
På det stora hela gick det ganska bra för överlevarna, visar det sig. De som överlevde katastrofen valde i högre utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de i dag har högre inkomst. Vad gäller hälsa finns inte någon större skillnad. Generellt sett mår överlevarna lika bra som alla andra.
– Men bland dem finns en mindre grupp som inte mår så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välmående än de som drabbades hårt och fick stöd från nära och kära. Det här visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.
Men trots att det har gått bra för de allra flesta satte katastrofen ändå djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Förtroendet för myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland överlevarna, jämfört med kontrollgruppen.
– Om det blir en till naturkatastrof finns ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta skulle det kunna bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa ett förtroende, säger Lina M Eriksson.
Men störst är bitterheten ändå mot Socialdemokraterna som satt i regeringsställning under katastrofen. I snitt är överlevarna fem procentenheter mindre benägna att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med sina statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.
– De är fortfarande jättearga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som pågick i två års tid. Göran Persson bad om ursäkt, men överlevarna har inte glömt, säger Lina M Eriksson.
Det högre valdeltagandet har nog till stor del att göra med den här erfarenheten, resonerar hon. Överlevarna är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.
– Två procentenheter är oerhört mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.
Det som förvånade forskarna allra mest är det faktum att tilltron till Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland överlevarna, jämfört med andra. Det går stick i stäv mot nästan all tidigare forskning som visar att personer som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.
– På engelska finns uttrycket There are no atheists in foxholes. Det vill säga det finns inga ateister i skyttegravarna. Det har forskats mycket kring det här. Att man blir mindre religiös i Sverige är jätteintressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin blev de alldeles uppspelta över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är förhållandevis jämlikt och en utpräglad liberal demokrati.
Läs mer:
Så mycket värre blir extremvädret – ”underskattat vår sårbarhet”
Orkaner skördar liv flera år efteråt
