Företagskriserna avlöser varandra och nyligen sattes exempelvis trädgårdskedjan Plantagen i rekonstruktion. Som orsaker nämns hög inflation och minskad köpkraft hos konsumenterna – och företaget är långt ifrån ensamma om att ha det motigt.

Konkurserna har ökat och mellan januari-augusti i år kastade 6 891 företag in handduken, vilket är en ökning mot 5 148 stycken under motsvarade period året innan, enligt affärs- och kreditupplysningsföretaget UC.

De som tror sig ha chans att komma på fötter igen kan dock ansöka om rekonstruktion hos tingsrätten för att få hjälp att reda ut ekonomin.

Mellan 2022 och 2023 minskade antalet sådana ansökningar från 236 till 172 stycken, enligt siffror från Domstolsverket.

Det beror på att kraven för att inleda rekonstruktioner höjdes sommaren 2022, enligt Mikael Kubu som är koncernchef och vd för Ackordscentralen som hanterar många större ärenden.

– Det vi kan konstatera är att antalet rekonstruktioner varit väldigt få efter att den nya lagen trädde i kraft och det beror på att det ställs större krav på rekonstruktörerna och på bolagen som ansöker, säger Mikael Kubu.

I år har 123 rekonstruktionsansökningar inkommit mellan januari och juli, vilket är en ökning från 76 stycken motsvarande period förra året.

– Nu har nog lagen satt sig lite och praxis blivit tydligare vilket mycket väl kan innebära att antalet rekonstruktioner är på väg upp igen. Sedan vill jag också påstå att sannolikheten för att lyckas är högre nu med den nya lagen, säger Mikael Kubu.

Rekonstruktioner och lagstiftning

Tingsrätten kan besluta om rekonstruktion när ett företag har svårt att betala skulderna men anses ha en livskraftig verksamhet i grunden. Då utses en rekonstruktör som ger förslag på åtgärder, inklusive eventuell skulduppgörelse, för att får ordning på ekonomin.

Den 1 augusti 2022 trädde en ny lag om företagsrekonstruktion i kraft som bygger på ett EU-direktiv. Målsättningar var att öka kraven på kvaliteten, fånga upp företag tidigare och skapa fler lyckades rekonstruktioner. Kraven på rekonstruktörens kompetens har därför skärpts och de står under Kronofogdens tillsyn. De företag som godkänns ska vara livskraftiga i grunden, det vill säga ha chans att stärkas av en rekonstruktion.

Källa: Sveriges Domstolar/Ackordscentralen.

Med det sagt blir inte alla ansökningar godkända, och enligt affärs- och kreditupplysningsföretaget UC misslyckas många påbörjade räddningsförsök.

Deras data visar att 261 rekonstruktioner har påbörjats sedan den nya lagen trädde i kraft i början av augusti 2022. Av de 168 stycken som rapporterat avslut har runt hälften, 79 stycken företag, försatts i konkurs.

Mikael Kubo betonar att konjunkturen är tuffare nu och att företagen har svårare att ta in nytt kapital. Han spår att konkurser och rekonstruktioner kan komma att öka bland de något större bolagen där flera riskerar problem med återbetalning av skatteanstånd.

Patrick Krassén är policychef på Företagarna som företräder cirka 60 000 medlemmar. Han säger att syftet med lagändringen var att höja kraven för att öka andelen lyckade rekonstruktioner. Ändå har organisationen varit kritiska och föreslagit andra alternativ till regeringen.

– Vår uppfattning är att den nya lagen gör det svårare och dyrare för mindre företag att uppnå rekonstruktion, säger han.

Patrick Krassén menar att det dels är svårare att få grönt ljus och att kraven på vilka som kan vara rekonstruktörer ökat, vilket sammantaget lett till högre prislappar på marknaden.

– Om även större företag har svårt att få rekonstruktion kommer inte seriösa rådgivare att ge mindre företag rådet att gå igenom förfarandet om det är dyrt och de redan har svårt att betala skulderna, säger Patrick Krassén.

Fakta.Antal ansökningar om rekonstruktioner

Inkomna ansökningar om rekonstruktioner under perioden januari-juni:

2024: 123

2023: 76

2022: 164

2021: 109

Antal inkomna ansökningar om rekonstruktioner helår:

2023: 172

2022: 236

2021: 214

Källa: Domstolsverket. Statistiken visar inte hur många ansökningar som godkänts.

Företagarna har tidigare försökt driva igenom att en enklare så kallad skulduppgörelse ska kunna genomföras utan en full rekonstruktionsplan, liksom åtgärder där staten tidigt ska gå in och fånga företag som riskerar obestånd. Det har också velat begränsa det skatterättsliga företrädaransvaret.

Patrick Krassén instämmer samtidigt i bilden av att det funnits fall där rekonstruktioner missbrukats.

– Eftersom konkursförvaltaren först får betalt för arbetet fanns det såklart incitament för mindre seriösa firmor att slå blå dunster i ögonen på företag om att rekonstruktionen skulle kunna gå igenom. Det lockade en del rekonstruktörer som inte hade kompetens.

Share.
Exit mobile version