Det så kallade säkerhetsstraffet ska kunna riktas mot personer som har begått allvarliga vålds- eller fridskränkningsbrott och som inte kan dömas till livstidsstraff. Dessutom ska det finnas en ”påtaglig” risk för återfall i samma allvarliga brottslighet.
Det kan till exempel handla om serievåldtäktsmän, allvarliga fall av partnerskapsvåld eller grova mordbrännare.
Nu har en rad myndigheter, domstolar och organisationer yttrat sig över förslaget som presenterades i somras. Flera tunga instanser, som Göta hovrätt, Svea hovrätt och Åklagarmyndigheten, säger stopp.
”Den föreslagna påföljden liknar närmast ett tvångsomhändertagande, vilket inte bör vara en del av det straffrättsliga systemet”, skriver Göta hovrätt.
Svea hovrätt resonerar i liknande banor. Domstolen skriver också att förslaget är ett ”frångående av den grundläggande principen att straff ska motsvara brottets svårhet och gärningspersonens skuld”.
Enligt domstolen finns en ”risk att det kan komma att sitta ett antal individer frihetsberövade, i preventivt syfte, utan att de har en reell återfallsrisk i allvarlig brottslighet”. Båda domstolarna tycker att bristande träffsäkerhet när återfallsrisken bedöms är ett starkt skäl för att inte ha säkerhetsstraff.
Även Åklagarmyndigheten är skeptisk. Myndigheten menar att det finns ett behov av ett preventivt frihetsberövande till skydd för samhället och presumtiva brottsoffer, men tycker inte att det förslag som har presenterats träffar rätt.
På tvärs går Hovrätten för Övre Norrland som skriver att ”förslaget framstår som väl avvägt utifrån dess syfte”.
Flera remissinstanser skriver att de tycker att det behövs ett straff som skyddar samhället mot farliga återfallsförbrytare. Brottsförebyggande rådet påpekar till exempel att ”det föreslagna säkerhetsstraffet täcker ett glapp i den nuvarande lagstiftningen”.
Regeringen ska nu gå igenom de olika yttrandena och under nästa år ta ställning till hur man ska gå vidare med utredningens förslag. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är ett väldigt seriöst och genomarbetat förslag.
– Sen uppkommer naturligtvis rättssäkerhetsfrågor kring ett sådant system. Men det går att göra på ett balanserat sätt menar utredaren och det menar jag också, säger han.
