Daniel och Emelie håller hårt om varandras händer hemma vid köksbordet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. En närhet de har varit nära att förlora.
De träffades på en kurs i personlig utveckling. Han är chef inom it. Hon är tech-entreprenör. Ett målmedvetet par som sade ja till varandra bland släkt och vänner i Borgholms slottsruin på Öland för drygt sex år sedan.
– Jag tänkte som många andra: Sluta med p-piller, synka och sen blir det barn, säger Daniel.
– Så tänkte jag också. Jag har ju blivit skrämd sedan jag var ung för att det är jättelätt att bli gravid. Men så var det inte, säger Emelie.
De är en del av en långvarig trend. Många väntar länge med att skaffa barn.
Svenska mammor blir allt äldre och fler behöver ta hjälp av vården för att bli gravida. Mer än 40 procent av kvinnorna som går igenom en IVF-behandling är över 35 år, visar data från kvalitetsregistret Q-IVF som DN har tagit del av.
Åldern – framför allt hos kvinnan – är det som till största del påverkar möjligheten att lyckas med IVF. Vid cirka 35 börjar kvinnors fertilitet att dala mer kraftigt för att vid 38 års ålder sjunka rejält.
Du kan ha mens och gott om ägg i äggstockarna. Men med åren minskar äggens kvalitet. Det gör att färre befruktade ägg, så kallade embryon, kommer att överleva och utvecklas till ett barn.
För par i den här åldern är urvalet av embryon extra viktigt. Men här ger svensk fertilitetsvård inte de bästa förutsättningarna.
Två år efter bröllopet gjorde Daniel och Emelie Meurk Demerud sitt första äggplock. Ett uttag från äggstockarna efter stimulering med hormoner för att flera ägg ska växa till sig samtidigt. Hon var 36 och han 42.
– Vi var redan helt slutkörda. Jag upplevde att min kropp inte gjorde vad den var ämnad att göra och kände mig väldigt misslyckad, berättar Emelie.
Med henne som motor hade de rensat hemmet från all plast, detoxat för att göra sig av med gifter i kroppen, dragit ner på kaffe och alkohol, tillfört vitaminer, örter, akupunktur, yoga, meditation. Gått från vegankost till kött och vilt. Sexlivet hade blivit en produktionslina.
– Vi blev ändå inte gravida.
IVF-behandlingen blev en ny påfrestning som nästan tog slut på deras relation. Trots att det började med ett glädjande besked.
Äggplocket hade gett dem fyra embryon. Fyra chanser till ett barn. Men de behövde gå igenom tre misslyckade försök innan de äntligen lyckades. Under ett och ett halvt år kastades de mellan hopp och förtvivlan.
Det kallas för transfer eller återföring när embryon som har utvecklats i laboratorium sätts in i kvinnans livmoder. I Sverige väljs embryon ut genom en mikroskopisk analys av hur cellerna har delat sig och ser ut, berättar Anna Karin Lind, medicinsk chef på fertilitetskoncernen Livio.
Delvis är det en chansning.
– Embryon återförs trots att vi vet att även de som ser bra ut inte alltid är genetiskt korrekta, särskilt i högre ålder, säger Anna Karin Lind.
I flera andra länder, bland annat Finland, Spanien, Storbritannien och USA, kan urvalet göras genom att testa embryots genetiska egenskaper. Det så kallade PGT-A-testet hittar embryon med rätt antal kromosomer med goda chanser att utvecklas till ett barn.
Ett PGT-A-testat embryo är ingen 100-procentig garanti för att det blir en graviditet, berättar Anna Karin Lind. Men det gör att par slipper onödiga återföringar av embryon som inte är livsdugliga.
Vid en återföring prepareras kvinnans kropp med hormoner. Emelie Meurk Demerud berättar att det fick henne att känna sig gravid. För Emelie och Daniel ledde det första embryot till en graviditet som slutade i missfall. Två embryon fäste inte alls.
– Ett embryo som inte fäster beskriver fertilitetsvården som något naturligt. Det är inget man pratar om. Men som kvinna upplever du det som att förlora ett barn och det är oerhört psykiskt påfrestande, säger Emelie.
Från vården fick paret höra att ju fler försök de gjorde, desto mer ökade chansen till en graviditet. Daniel ifrågasatte hur han och Emelie skulle orka men kände inte att han fick någon förståelse och medkänsla från vården.
– Man ser inget slut på det, det bara fortsätter, säger han.
Det är framför allt kvinnor i Emelie Meurk Demeruds ålder, från cirka 35 år och uppåt, som kan gynnas av PGT-A-testet. Det berättar den spanske läkaren Ernesto Bosch. Han arbetar på en IVF-klinik i Valencia och är engagerad i den europeiska samarbetsorganisationen för IVF-vård, Eshre.
Eshre har gjort beräkningar av tiden till en graviditet med och utan PGT-A-testning. Hos kvinnor i åldern 35-40 år ökar sannolikheten att det blir en graviditet från cirka 26 procent utan testet till 64 procent med ett PGT-A-testat embryo, enligt Eshre.
I Sverige är det omkring 2 500 kvinnor varje år som är 35-plus när de påbörjar en IVF-behandling med egna ägg, visar DN:s granskning. Det är en stor grupp som skulle kunna ha nytta av testet.
Ernesto Bosch är noga med att påpeka att testet inte gör kvinnor mer fertila.
– Men det tydliggör för paret om de lyckas producera livsdugliga embryon, om det är värt att fortsätta processen, säger han.
Med tanke på hur snabbt fertiliteten sjunker från 35 och 38 års ålder sparas dyrbar tid. Fler par kanske hinner skaffa ett syskon. En kortare IVF-process kan också spara lidande.
USA:s nationella IVF-organisation liknar i sin information upplevelsen av att göra IVF med den känslomässiga stress en människa går igenom vid ett nära dödsfall eller en skilsmässa.
En studie från Belgien visar att så många som 26 procent av dem som inte lyckas bli gravida med ett första embryo, inte gör fler försök. Framför allt för att de inte orkar.
– I dag är den främsta orsaken till att inte uppnå graviditet med IVF att patienterna ger upp och avslutar behandlingen, säger Ernesto Bosch.
Läkaren Anna Karin Lind berättar om den aha-upplevelse hon fick under en föreläsning om PGT-A-metoden.
– Det slog mig att det vi gör i Sverige är oetiskt. Kvinnor utsätts för upprepade återföringar trots att det finns en metod som är väl prövad och rutin i många andra länder, som kan korta tiden till graviditet, säger hon.
I Sverige är PGT-A-testet inte tillåtet enligt en lag som kom 2006. Argumenten emot var etiska risker med tidig fosterdiagnostik. En rädsla för att embryon med ett visst kön eller handikapp skulle kunna väljas bort.
Men lagen har blivit omsprungen. Bland annat finns i dag så kallade NIPT-blodprov som går att göra från graviditetsvecka 10. Testet visar om det förekommer genetiska fel, vilket inte sällan leder till att graviditeter avbryts.
– Att kvinnor kan få information om genetiska avvikelser flera månader in i graviditeten och då tvingas ta ställning till det tycker jag är mer oetiskt än att testa embryot innan vi återför det till kvinnans livmoder, säger Anna Karin Lind.
Hon är inte ensam om kritiken. Bland svenska läkare som arbetar inom IVF-vården har röster höjts för att PGT-A-testet borde bli godkänt även i Sverige.
Samtidigt är det omtvistat. Bland annat anser Eshre att testet inte ska användas som rutin och att det behövs mer forskning om vilka patienter som har mest nytta av det.
Nu har SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, tagit sig an frågan.
– I sommar kommer vi med en översikt av nuvarande kunskapsläge, säger Susanne Johansson, projektledare på SBU.
Sedan är det upp till politikerna att avgöra om lagen ska ändras.
Samma dag som Rysslands krig mot Ukraina bröt ut, i februari 2022, sattes det fjärde och sista embryot in i Emelie Meurk Demeruds livmoder. Inför de tidigare tre insättningarna hade hon mediterat för att bli lugn och förberett sig mentalt för att ta emot ett barn.
– Inför sista insättningen tänkte jag ”fuck it”. Jag bara gjorde det och gick därifrån. Tänkte att jag aldrig vill komma tillbaka till den här kliniken någonsin igen. Och då hände det. Det var bara så sjukt.
Gruset knastrar under ett par vinröda barnstövlar. En tvååring äter banan och får sedan med sig både mamma och pappa upp på lekparkens gungbräda. Embryo nummer fyra blev en liten tjej.
I en frys på en fertilitetsklinik i Alicante i Spanien ligger nu tre nya embryon. Testade och utvalda med hjälp av PGT-A. Semesterdagar och sparpengar har gått åt till ett nytt IVF-försök 325 mil från Stockholm.
– Aldrig mer IVF i Sverige, säger Emelie och tittar på Daniel.
Nu hoppas familjen på ett syskon. Förhoppningsvis på första försöket.
Läs mer: Grafik: Så minskar kvinnans fertilitet med åldern
