Enligt de senaste siffrorna från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, stod över 7 000 barn runt om i landet i kö till barn- och ungdomspsykiatrin i november. I Västerbotten väntade över 1 000 barn på hjälp. Men i november 2024 fick endast tio procent, 116 patienter, ett första möte med vården inom 30 dagar, vilket är sämst i landet.
Problemen med bup i Region Västerbotten har synliggjorts i en fördjupad granskning av anmälningar till patientnämnden mellan januari 2023 och juni 2024.
I rapporten, som består av 57 ärenden, vittnar föräldrar om hur långa väntetider till bup och bristen på hjälp påverkat barnens skolgång. Flera av barnen hade hög frånvaro och lätt att hamna i konflikter. Andra vittnade om bristande medicinska uppföljningar och att de behandlingsinsatser bup kunde erbjuda varit otillräckliga.
Kerstin Eliasson, verksamhetschef på Västerbottens barn- och ungdomspsykiatri, säger att det som framkommer i rapporten inte är något nytt.
– Vi vet vad som står i anmälningarna och ifall vi har sett mönster i dem så gör vi något åt det. Vi sitter inte och väntar på en rapport från patientnämnden.
Hon lyfter fram en rad åtgärder som införts under 2024. Bland annat utökade telefontider samt tillfälligt anställa psykologer och psykologassistenter som kan göra vissa delar av utredningarna.
Den extra personalen har anställts genom att regionen använt statsbidrag.
– Det har räckt till 2-3 psykologer som fått tidsbegränsade anställningar. Det är inga långsiktiga lösningar men det innebär ändå att ett ökat antal barn faktiskt har fått en bedömning, det är bra.
De långa köerna beror enligt Kerstin Eliasson på att barn snabbt remitteras vidare från primärvården för att där saknas resurser och kompetens.
– Det är som att man vill hoppa över steget som är innan oss, man tänker att alla barn som mår psykiskt dåligt ska till bup, så är det inte.
Region Västerbotten ska spara cirka 250 miljoner kronor på personalkostnader under 2025, vilket innebär att 300 tjänster försvinner. Men enligt Kerstin Eliasson påverkas inte barn- och ungdomspsykiatrins verksamhet.
– Det är lätt att säga att om bara vi fick mer resurser så skulle allt lösa sig. Så är det till viss del. Det vore intressant att se hur vi då skulle klara av vårt uppdrag om det bara var de barn som behöver högspecialiserad specialistvård som kom till oss.
Problem med långa köer till bup är inte nya. 2023 rapporterade DN om att över 1 100 barn stod i kö i Västerbotten.
Anna-Lena Danielsson (S) är ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten. Hon lyfter likt Kerstin Eliasson upp primärvården som nyckeln för att korta köerna i Västerbotten.
– Vi behöver se till att vi har utbildad personal inom primärvården som kan ta hand om de här barnen.
Varför har ni inte redan utbildat personalen inom primärvården?
– Vi har gjort det, men kanske inte tillräckligt, säger Anna-Lena Danielsson.
– En del hälsocentraler skickar barnen direkt till barn- och ungdomspsykiatrin istället för att ta hand om dem, men det är för att de inte har personal till exempel. Det kan vara svårt att rekrytera rätt kompetens.
Hur vill ni lösa personalbristen?
– Man får titta på varje hälsocentral och se hur ska vi få till det här på ett bra sätt så att det verkligen fungerar för alla våra barn i hela Västerbotten.
Någon mer konkret lösning på den frågan har inte Anna-Lena Danielsson som även menar att skolor, socialtjänst och andra insatser i samhället måste samverka bättre för att fånga upp barnen tidigt.
Nicklas Sandström, oppositionsråd (M) i Region Västerbotten, menar att man skulle kunna få pengar för att avlasta primärvården och bup genom att få tillbaka pengar från statens ”bup-miljard”.
Han förstår frustrationen som unga och anhöriga känner över de långa köerna till bup. Även han lyfter att primärvården behöver mer resurser för att ta hand om individer med psykisk ohälsa och som inte är av behov av specialiserad psykiatrisk vård.
– Vårt förslag är att upphandla en eller flera privata aktörer som kan ta hand om adhd-utredningar, för det är egentligen den typen av patienter som den större delen av kön består av, säger Nicklas Sandström.
Fakta.Statliga medel till bup
I januari presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, en överenskommelse som ska öka tillgänglighet i hälso- och sjukvården för 2024.
Inom ramen för överenskommelsen avsätts 530 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin under 2024.
