Att utlysa nyval i Tyskland gör man inte hur som helst. Den rödgrönliberala regeringen under socialdemokraten Olaf Scholz kunde på slutet knappt befinna sig i samma rum utan att flyga varandra i strupen. Det slutade med att Scholz gav den liberala finansministern Christian Lindner (FDP) sparken i början av november.
Hela det liberala partiet lämnade koalitionen, ändå fortsatte regeringen tuffa på. Regeringen och förbundskanslern kan inte bara upplösa sig själva och meddela att det blir nyval. Tyskland har bitter historisk erfarenhet av hur självsvåldiga politiker kan utnyttja ett system utan tillräckligt många spärrar och kontroller. Därför måste det enligt lagen ske i flera steg. Först ska förbundsdagen rösta om förtroende för förbundskanslern. Om det blir nej kan förbundspresidenten utlysa nyval.
På måndag inleds alltså processen. Att Scholz får nej i förtroendeomröstningen är så gott som hundra procent säkert. Alla tyska partier är redan inställda på nyval, som i så fall sker den 23 februari. Den som väntar mest av allt är kristdemokratiska CDU:s ordförande Friedrich Merz.
Det här blir den 69-årige Merzs troligen sista chans att bli förbundskansler. År 2002 blev han petad av Angela Merkel som gruppordförande för CDU i förbundsdagen. Två år senare lämnade han politiken helt och hållet för att göra karriär i affärslivet.
År 2018 gjorde han politisk comeback och ställde upp i valet som CDU-ordförande – men förlorade igen. Hans saga verkade vara all, men segraren Annegret Kramp-Karrenbauer avgick överraskande 2020. Merz fick en ny chans och blev partiordförande.
Just nu – två månader före valet – ligger CDU/CSU som överlägsen etta i opinionsundersökningarna. Enligt den senaste mätningen från början av december har kristdemokraterna betryggande 31,5 procent, före högerradikala AFD som har 19,5 procent. Socialdemokraterna SPD ligger trea, De gröna fyra. Vänsterpopulistiska Sahra Wagenknechts BSW, grundad för bara ett år sedan, kommer troligen att passera röstspärren på 5 procent.
BSW vill att Tyskland ska sluta stödja Ukraina militärt och kräver omedelbara fredsförhandlingar med Ryssland. Det vill även högerextrema AFD. Det är inte troligt att någondera kommer att sitta i regeringen, men de etablerade partierna är tvungna att förhålla sig till dem, eftersom de troligen blir de två partier som går framåt mest i valet.
Om kristdemokraterna vinner valet har Merz inte så många alternativ när det gäller att bilda regering. AFD är uteslutna som samarbetspartner på grund av den tyska traditionen att hålla högerradikaler utanför alla regeringar. Vänsterradikala BSW är knappast ett alternativ. Liberala FDP kommer eventuellt inte ens in i förbundsdagen.
Kvar står Socialdemokraterna och De gröna. Merz har själv sagt att De gröna står närmare honom utrikespolitiskt.
I motsats till Scholz vill Merz skicka tyska medeldistansrobotarna Taurus till Ukraina. Det avvisar SPD kategoriskt. Däremot är De gröna av samma åsikt som Merz.
Den största frågan inför valet förblir energin. Tysklands industri är beroende av stora volymer billig energi, och kriget i Ukraina gjorde slut på den ryska gasimporten. De höga energipriserna som följde var hårt slag för bland annat bil- och stålindustrin, som under hösten aviserat massuppsägningar.
CDU vill undersöka möjligheterna att öppna de nedlagda tyska kärnkraftverken. De tre sista stängdes 2023, ett beslut som CDU ursprungligen stödde.
Men med SPD och De gröna i regeringen är möjligheter att återuppta kärnkraften minimala. Och Merz ser inte ut att ha några andra val.
Fakta.Troligt nyval den 23 februari
Den 16 december röstar förbundsdagen om förtroende för förbundskansler Olaf Scholz. Blir det nej utlyser förbundspresident Frank-Walter Steinmeier nyval, vars preliminära datum har utsetts till 23 februari.
Enligt den senaste mätningen från 6–9 december av INSA har kristdemokraterna 31,5 procent, högerradikala AFD 19,5 procent, socialdemokraterna SPD 17 procent och De gröna 11,5 procent. Vänsterpopulistiska BSW har 8 procent, liberala FDP 4,5 procent och vänsterpartiet Die Linke 3 procent. Enligt det här resultatet skulle FDP och Die Linke falla ur förbundsdagen eftersom röstspärren är 5 procent.
