Miliband försvarade på onsdagsmorgonen den brittiska regeringens nya linje med handelssanktioner mot bosättare på Västbanken.
– Vi kunde inte bara stå och se på för att vi var rädda för ett israeliskt bakslag. Vi var tvungna att göra det rätta, och jag tror att det brittiska folket förväntar sig att vi ska agera i enlighet med våra värderingar och internationell rätt, sade han i tv-programmet BBC Breakfast.
Dagen före hade han hållit ett personligt tal i underhuset. Inför ledamöterna i parlamentet beskrev han sig själv som ”en stolt brittisk jude”, evigt tacksam mot staten Israel för att den gav hans mormor ett hem efter att nazisterna fråntagit henne hus och familj.
Därefter sade han att det pågår ”en etnisk rensning av palestinier i vissa områden på Västbanken – utförd av bosättarterrorister”.
Den brittiska regeringen, som vill ha en tvåstatslösning, kan inte längre blunda för det. Därför hade man, meddelade Miliband, bestämt sig för att förbjuda import av varor från israeliska bosättningar och sanktioner mot företag och personer som stöder eller finansierar bosättningarna.
Flera länder, däribland Sverige, Irland och Frankrike, har sagt att de stöttar Storbritanniens beslut. Det är en politisk markering som i praktiken är tandlös. Enskilda EU-länder kan inte stoppa import av varor, eftersom unionen utgör en marknad. Förslag om ett gemensamt EU-förbud mot handel med Västbankens bosättare har tidigare diskuterats men blockerats av medlemsländer som Tyskland och Tjeckien.
Det brittiska embargot blev huvudnyheter i Israel. Den ultrakonservativa polisministern Itamar Ben-Gvir uppmanade landet att erkänna Argentinas suveränitet över de på senaste tid omdiskuterade brittiska Falklandsöarna.
Israels regering beslutade i stället att stänga Storbritanniens konsulat i östra Jerusalem och att stoppa brittiskt deltagande i den USA-ledda samordningen kring Gaza. Den diplomatiska mellan länderna har aldrig varit mer ansträngd.
Även inom Storbritannien hördes förstämda reaktioner. Landets översterabbin Ephraim Mirvis talade om en ”mörk dag för brittiska judar” och fördömde handelsförbudet. ”Åtgärderna kommer bara leda till att den extremism som de syftar till att bekämpa stärks ytterligare”, sade han.
USA:s ambassadör i Israel, Mike Huckabee, förkastade planen redan innan Miliband hade offentliggjort den. Han beskrev sanktionerna mot bosättare som ett uttryck för ”judehat” och hävdade i en intervju i BBC att de i slutändan skulle skada britterna själva, liksom deras företag.
Det har funnits en oro för om och i så fall hur handelsförbudet kan komma att påverka Storbritanniens relation till administrationen i Vita huset.
På onsdagen kom uppgifter om att den nyblivna premiärministern Andy Burnham ringde Donald Trump för att i förväg informera om regeringens beslut. Enligt källor till Axios ska Trump inte ha motsatt sig. Nyhetssajten skriver också att amerikanska tjänstemän delar britternas missnöje med Israels bosättningspolitik och de gångna månadernas ökade våld på Västbanken.
– Varken jag eller presidenten har kommenterat det här, sade den amerikanska utrikesministern Marco Rubio när han fick frågor om sanktionerna.
Det kommer att ta minst sex månader innan handelsförbudet som Miliband presenterade på tisdagen kan vara på plats och efterlevas.
Läs mer:
Emma Bouvin: Till slut var det någon som satte ner foten
