När Andrij Pysjnyj tillträdde som Ukrainas centralbankschef hösten 2022 var inflationen över 26 procent. Hans företrädare hade tvingats chockhöja styrräntan från 10 till 25 procent i ett svep, inflationsmålet hade övergetts och växelkursen för valutan hryvnian hade man tvingats låsa.
Han liknar åtgärderna vid en tourniquet – livsviktig för att stoppa en kraftig blödning men livsfarlig om den sitter för länge. När han tillträdde var det dags att stabilisera läget och bygga motståndskraft.
– Det var den stora utmaningen, att övergå från den här första fasen till att jobba för stabilitet och resiliens, berättar Andrij Pysjnyj för DN i samband med ett besök hos Riksbanken.
Det första jobbsamtalet ringde han från ett skyddsrum i Kiev till Europaavdelningen på Internationella valutafonden (IMF), det andra till finansministern. Samarbetet med finansdepartementet och regelbundna finansiella stöd är två faktorer som har varit helt avgörande för att Ukrainas ekonomi och finansiella stabilitet är i så pass gott skick, menar han.
Ett och ett halvt år efter samtalen, i mars 2024, var inflationstakten nere på 3,2 procent och styrräntan har man fått ner till 14,5 procent och den ekonomiska tillväxten är tillbaka efter att ha bombats sönder under 2022. BNP för 2023 växte med 5,3 procent jämfört med fallet på 22,8 procent året innan. För detta har han prisats bland annat som årets centralbankschef av tidningen Central Banking.
”När man har levt under krigsförhållanden i 855 dagar så får begreppet rädsla en annan innebörd.”
Läget är nu stabilt, men det är skört och kan ändras snabbt.
Vad är din största rädsla kring ekonomin just nu?
– När man har levt under krigsförhållanden i 855 dagar tror jag begreppet rädsla får en annan innebörd. Jag är rädd för att det ska hända mina barn något eller att mina vänner, nära och kära ska dö, alla andra problem är utmaningar och uppgifter som man bara får ta hand om. Den största risken just nu är att internationella stöd blir oregelbundna och otillräckliga.
I början av 2024 gjorde europeisk byråkrati och utdragna beslutsprocesser att Ukraina bara fick ut en del av pengarna som de hade räknat med, omkring tio procent enligt Pysjnyj. Först i slutet av mars lossnade resten.
– Det blev en viktig läxa. Vi överlevde de tre månaderna och bekostade våra behov själva, det hade varit omöjligt för ett år sedan, men vi är fortsatt väldigt beroende av stöd.
– Stabiliteten vi har skapat finns där nu men för att den ska bli hållbar behöver vi internationellt stöd och vi behöver få det exakt när det behövs. Du kan inte pausa ett krig och säga ‘snälla sluta ett tag, vi letar efter pengar’.
Tidigare i juni enades G7-ländernas ledare om att ge Ukraina ett jättelån på 50 miljarder dollar, över 500 miljarder kronor, med frysta ryska tillgångar som säkerhet.
Tidslinjen för processen slutar enligt Andrij Pysjnyj på den här sidan årsskiftet och det menar han är viktigt, med tanke på att såväl USA som ett antal EU-länder går till val i år.
– Man måste agera snabbt kring sådant här. Vi hoppas att det kommer att uppfyllas nu och att det i någon utsträckning ska mildra riskerna som finns kopplade till de kommande politiska processerna.
Syftet med Sverigebesöket är erfarenhetsutbyte med bland annat Riksbanken. Enligt Andrij Pysjnyj var Riksbankens chef Erik Thedéen den första centralbankschefen i Europa som intresserade sig för sina ukrainska kollegors erfarenheter från kriget.
Vad är ditt främsta råd till honom?
– Under de första kritiska veckorna insåg vi att kontanter var väldigt viktigt, och givet att Sverige nästan är kontantlöst så är det något som kräver reflektion. Jag vet att Riksbankens team aktivt diskuterar det också.
Givet kontantlösheten så blir också stabiliteten i betalsystem en viktig fråga. Även om det inte faller några bomber över Sverige så är cyberhotet verkligt för alla, understryker Andrij Pysjnyj.
Och han tycks veta vad han pratar om. Bank- och betalsystemet han har till uppgift att hålla stabilt har inte legat nere en enda minut trots bombningar av kritisk infrastruktur och återkommande massiva strömavbrott.
– Vi har betalat ett högt pris för vår erfarenhet och vi delar den gärna. När president Zelenskyj säger att hjälp till Ukraina är en investering snarare än en kostnad eller välgörenhet så är det sant. Det är en investering i er egen säkerhet, säger Andrij Pysjnyj.
Därför funkar bank- och betalsystem trots kriget
Ukrainas bank- och betalsystem har inte legat nere en enda minut sedan invasionen den 24 februari 2022, enligt centralbankschefen Andrij Pysjnyj. Det är till stor del tack vare projektet Power Banking.
Filialer från alla systemviktiga banker i landet har utrustats med reservkraft för att klara strömavbrott, alternativa kommunikationsvägar när uppkoppling förloras och förstärkt kontanthantering samt extra personal.
Totalt ingår över 1 000 kontor från 14 systemviktiga banker i samarbetet som täcker alla landets regioner.
Vid strömavbrott eller förlorad uppkoppling ska banken kunna hålla öppet ändå, men med ett begränsat urval av tjänster.
Källa: National Bank of Ukraine.
Läs mer: DN:s direktrapportering om kriget i Ukraina
