När tjeckerna väljer ett nytt parlament på fredagen och lördagen handlar det mycket om Ukraina – men ännu mer om matpriser.
Tjeckien har under tre år av krig utmärkt sig som en av Ukrainas närmaste allierade. Landets premiärminister Petr Fiala var en av de första utländska ledare som besökte Kiev efter Rysslands angrepp i februari 2022. Och president Petr Pavel – en tidigare Natogeneral – har sedan han tillträdde 2023 ständigt pläderat för mer hjälp till det utsatta landet, och hårdare sanktioner mot Moskva.
Kontrasten är stor mot de centraleuropeiska grannländerna Ungern och Slovakien, som snarare ställt sig på Putins sida i kriget.
Särskilt viktigt för Ukraina är ett tjeckiskt projekt, initierat av Pavel, som går ut på att förse de ukrainska soldaterna med artillerigranater.
Det går ut på att tjeckiska försvarsföretag finkammar vapenproducenter över hela världen efter ammunition. Även i länder som står nära Ryssland. Sedan köper de granaterna med pengar som har donerats från andra Natoländer.
Projektet betecknas som en förutsättning för att Ukraina ska kunna hålla stånd mot de ryska styrkorna längs fronten. Varje dag måste de ukrainska soldaterna avfyra runt 15 000 granater.
Men nu hotar ammunitionsflödet från Tjeckien att stoppas.
Andrej Babis och hans parti Ano, som leder i opinionsmätningarna inför valet, lovar att stoppa Pavels projekt. De anser att det är för dyrt och för omgärdat av hemlighetsmakeri.
Framför allt ställer Babis hjälpen till Ukraina mot vanliga tjeckers oro över en dålig ekonomi.
Inflationen har ökat under den sittande regeringens mandatperiod. I somras visade statistiken att priset på ägg hade ökat med 40 procent på ett år, samtidigt som priset på smör hade stigit med 25 procent.
Sådant utnyttjar Ano i sin kampanj. Det är ett budskap som går hem i stugorna. Trots att den tjeckiska inflationen som helhet har legat något under snittet för EU-länder.
I de senaste mätningarna leder Ano med drygt 30 procent av väljarsympatierna, mot drygt 20 procent för Spolu, den regerande koalitionen som består av mer traditionella liberala och konservativa partier.
I valkampanjen har regeringssidan försökt porträttera Babis som en rysk marionett. På stora affischer syns en leende Putin med miljardären och andra oppositionspolitiker, med texten ”Ni gör ett bra jobb, mina barn!”
Stämmer det att Babis är ännu en av Putins hantlangare i Europa?
Han är förvisso en populist, och han har rört sig mer åt höger sedan han var premiärminister förra gången, mellan 2017 och 2021. I vintras deltog han i ett ”patriotiskt” toppmöte i Madrid, med populistprofiler som Frankrikes Marine Le Pen, Ungerns Viktor Orbán och Nederländernas Geert Wilders.
Flera av de andra på mötet ses som Putinkramare och femtekolonnare inom EU. Men Babis vill inte ha den stämpeln, och han är tydlig med att kriget i Ukraina ska skyllas på Ryssland.
En annan sak är att han även vid en valseger troligen måste säkra stöd från extrema partier både till höger och vänster, som är långt mer Moskvaallierade.
Med Babis vid makten väntas den så kallade Visegradgruppen pånyttfödas, bestående av de centraleuropeiska länderna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern.
Tillsammans saboterade gruppen en gemensam EU-linje under flyktingkrisen 2015. Men den upplöstes i praktiken efter Ukrainakrigets utbrott, eftersom länderna hade oförenliga åsikter i den frågan.
Babis liknar nu Viktor Orbán i sina ständiga utfall mot ”Bryssel”, i frågor som invandring och allmänna kulturkrigsdebatter. Han har dessutom ett personligt horn i sidan mot EU, eftersom hans företag Agrofert har utretts för korruption i samband med bidrag från unionen.
Om Ano som väntat blir störst i valet hotar en uppslitande strid mellan Babis och hans ärkefiende, president Petr Pavel.
I presidentens uppgifter ingår att utse en regeringsbildare efter val. Men Pavel utesluter inte att han säger nej till Babis och i stället låter frågan gå till någon annan partiledare – med motiveringen att ett korruptionsfall mot miljardärens företag ännu inte har avgjorts i domstol.
Vad detta skulle leda till är oklart. Varken Babis eller hans miljontals väljare lär acceptera ett sådant besked.
Och det handlar förstås i grunden varken om priset på ägg eller om ett snårigt domstolsfall. I bakgrunden ligger Pavels och Babis diametralt olika syn på kriget i Ukraina.
Läs mer:
Orbán: ”Ukraina är inte ett suveränt land”
Ryssland och Ukraina i global kapplöpning om granater (från 2024)
