Som president Volodymyr Zelenskyjs sändebud i Sverige spelar Svitlana Zalisjtjuk en central roll i ett allt närmare politiskt och militärt samarbete mellan Kiev och Stockholm.
Steget är stort från hennes bakgrund, som hon kallar ”potatisflicka”. Hon föddes in i en arbetarklassfamilj i en liten by i Tjerkasy-regionen, i hjärtat av Ukraina. Som 16-åring började hon vid universitetet för att studera journalistik. Så småningom blev hon, som hon presenterar sig på X, ”politiker, journalist, aktivist, optimist”.
Den sistnämnda egenskapen lyser igenom när DN träffar Svitlana Zalisjtjuk. Den senaste nyheten är att USA ska ha gett klartecken för Ukraina att använda långskjutande vapen djupt in på Rysslands territorium.
De senaste veckorna har också Ukraina lyckats ta tillbaka några mindre tidigare ockuperade områden i Donbass.
– Vi har också omringat ryska styrkor där. Det kommer att vara till hjälp vid ett fångutbyte och för att få tillbaka fängslade civilpersoner.
Hennes humör blir inte sämre när DN-fotografen Lotta Härdelin ska ta bilder på ambassadören. Vi tar oss till ”Fria Ukrainas plats”, som Svitlana Zalisjtjuk före sitt besök inte ens visste existerade. Denna gröna plätt intill det stängsel som omgärdar Rysslands ambassad fick sitt namn för två år sedan. Platsen pryds av en flock solrosor, Ukrainas nationalblomma.
Ett symboliskt exempel på solidariteten med Ukraina.
– Det viktigaste är att Europa har gått från att uttrycka solidaritet till att bygga fabriker. Det är vad som kan leda till ett slut på kriget, säger hon.
Som Svitlana Zalisjtjuk beskriver det genomgick Europa tre stadier i sin inställning till det ryska anfallet: Det första var förnekelse. Efter den ryska annekteringen av Krim 2014 fanns ingen större vilja att motverka Rysslands aggression. Ryssland förblev på många sätt en strategisk partner för EU, med till exempel Nord Stream 2. Därigenom undergrävde EU sin egen beredskap inför den fullskaliga invasionen i februari 2022.
Då kom ett uppvaknande och EU tog inte längre sin säkerhet för given, utan något att slåss för.
– Men när vi bad om flygplan, stridsvagnar och långdistansrobotar var svaret nej. Om vi hade fått de vapnen från början skulle vi i dag befinna oss i ett helt annat läge. Men därefter har Europa förflyttat sig strategiskt och ökat stödet. Och våren 2025 blev Ukraina för första gången en del av EU:s försvarsstrategi.
I dag är den ukrainska armén så stark att det till och med talas om att Ukraina bidrar med säkerhetsgarantier till Europa, inte tvärtom.
– Det kan jag delvis hålla med om. Ukrainas armé är den starkaste i Europa, den mest vältränade och erfarna. Och på sätt och vis är det så att Ukraina försvarar Europa genom att utkämpa detta krig. Innan jag kom hit som ambassadör besökte jag fronten vid Izium och Charkiv och levde med soldaterna i några dagar för att se striderna med egna ögon. Jag kan säga att vår armé är mycket teknologiskt avancerad. Era militära ledare kommer till Ukraina för att lära sig modern krigskonst av de ukrainska soldaterna.
En kritisk punkt är hur USA agerar, och farhågorna för att Donald Trump överger Ukraina. Men Svitlana Zalisjtjuk tror att Trump vill vara med vinnarna, och det ser ut som om han börjar betrakta Putin som en förlorare.
– Titta på vad Putin har uppnått militärt: han skulle besegra Ukraina på tre dagar. Tre och ett halvt år senare kontrollerar han mindre territorium än 2022. Därför var det ett smart drag av min president att han vid sitt besök i Vita huset nyligen tog med sig en karta för att visa Trump hur krigföringen har utvecklats.
Svitlana Zalisjtjuk säger att hon under de senaste veckorna har sett en förändring i stämningen, med nya åtaganden och löften från Washington.
– Jag tror att Trump till slut har insett att Putin kör med honom och inte menar allvar med vad han sagt till den amerikanske presidenten. Så jag tror att vi rör oss i rätt riktning.
Hon hoppas också på att signalerna från USA om grönt ljus för Ukraina att använda amerikanska långskjutande vapen mot Ryssland ska visa sig stämma.
– När Rysslands inre delar drabbas, så rör sig inte den ryska fronten framåt. Vi måste slå mot de militära knutpunkterna i Ryssland, som flygfält, kommandocentraler och uppskjutningsplatser för missiler. Det kommer att förvandla Rysslands djup från en fristad till en belastning.
Allt det, menar hon, är en förutsättning för att det ukrainska samhället ska fortsätta att fungera: att husen hålls vara varma, att barnen kan skickas till skolan. Och att befolkningen har jobb.
– Kan vi undergräva Rysslands funktioner genom att träffa de för tillfället ouppnåeliga målen tror jag att det kommer att bli en vändpunkt i kriget. Vi ser redan vad som händer, att Ryssland i sin kommande budget minskar militärutgifterna. Det visar att den ryska ekonomin inte går bra.
Å andra sidan trappar Putin upp aggressionen mot länder i Nato.
– Faktum är att gränskränkningarna med drönare och stridsflyg är de största mot Nato sedan 1945. Det som var nyheter för tre veckor sedan nu inträffar nästan varje dag. Oslo, Estland, Köpenhamn, Polen och Rumänien. Putin prövar ert luftförsvar och era nerver för att se om solidariteten med Ukraina håller.
Inför den annalkande vintern försöker Putin slå ut det ukrainska energisystemet.
Ambassadören har ett ord för vad Ukraina behöver:
– Patriotrobotar. De ballistiska missilerna utgör det största hotet mot våra städer och infrastruktur. Putin siktar medvetet på våra gaslager och kraftstationer, och om de träffas blir det problem under vintern.
Svitlana Zalisjtjuk vill att Ukrainas partners förändrar sin syn på Putin. Det är ett felslut, anser hon, att utgå från att Putin gör en vanlig lönsamhetskalkyl. Hans ideologiska mål är viktigare än kostnaden för kriget.
– Vi måste förstå att Putin försöker förlänga kriget för att utmatta Ukraina och väst. Han förstår att han inte snabbt kan vinna på slagfältet. För det saknar han militära och ekonomiska resurser.
Hon blir frustrerad när det är tal om framtida säkerhetsgarantier, utan vill hellre diskutera hur det går att stärka Ukrainas långvariga förmåga att slåss.
Hon lovordar Sverige som under detta och nästa år ger ett tio gånger större stöd till Ukraina än USA.
– USA har åtagit sig 400 miljoner dollar och ni har åtagit er att ge 4 miljarder dollar för att stödja Ukrainas militära behov. Det är en mycket stor prestation från er sida.
På DN:s fråga om Ukraina får några JAS Gripen är hennes svar diplomatiskt:
– Låt oss se hur dialogen och förhandlingarna utvecklas. Ukraina behöver fler plan för att utveckla en strategisk flygstyrka.
Läs mer:
Journalistens pappa kidnappades för att pressa henne tillbaka
Viktor Orbán till DN: ”Skjut ner drönarna omedelbart”
Ryska propagandan jublar åt att Nato skjuter ner drönare med stridsflygplan
DN:s samlade rapportering om kriget i Ukraina
