När Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina var Kostiantyn Koshelenko oförberedd. Han, som under sitt yrkesliv innehaft flera ledande befattningar på finansiella företag i Ukraina hade en månad tidigare börjat arbeta vid landets socialministerium.
Under sin karriär hade han lett medarbetare i såväl goda som mer utmanande tider. Men att den ryska krigsmakten med full kraft skulle attackera hemlandet var inget Kostiantyn Koshelenko hade förberett sig på.
– Dagen efter invasionen hade jag inte ens en flaska vatten hemma. Då tänkte jag på min mormor, som överlevde hungersnöden i Ukraina på trettiotalet. Hon hade alltid ett lager av hållbar mat och salt hemma, berättar han under en digital intervju från hemstaden Kiev, och tillägger:
– Det berodde på att min mormor inte hade några illusioner. Men det hade jag.
En kort tid före Rysslands fullskaliga invasion hade Kostiantyn Koshelenko utnämnts till biträdande socialminister för Ukraina med ansvar för digital utveckling och digitalisering – en uppgift som även i fredstid skulle anses utmanande.
Att i stället tvingas leda sina medarbetare under ett pågående krig – en situation som kan betecknas som den ultimata prövningen – ställde nya krav på ledarskapet. Lärdomar han nu samlat i boken ”Ledarskap i krigstider – erfarenheter från krigets Ukraina”.
Avgörande i en kris- eller krigssituation är att man som ledare eller chef är redo att kasta om tidigare fastslagna planer, menar Kostiantyn Koshelenko.
– Det är grundläggande att vara medveten om det osäkra läget. Att ha en plan är förvisso viktigt, men att inte hålla fast vid den till varje pris är minst lika viktigt. Resiliens handlar inte om att känna till framtiden – utan om att kunna anpassa sig snabbt och agera när läget kan förändras bara på en timme, säger han, och tillägger:
– I en kris eller i ett krig är förmågan att prioritera avgörande.
Även svenska chefer kan dra många lärdomar av det ukrainska ledarskapet. Det menar Pär Lager, ledarskapsexpert och ansvarig för lärande från Ukraina vid Försvarshögskolan.
Han pekar på att man redan på morgonen den 24 februari 2022 på Försvarshögskolan insåg vikten av att ta del av de ukrainska erfarenheterna.
– Vi beslutade att starta en verksamhet för att Försvarshögskolan och Sverige skulle kunna dra lärdomar av det ryska anfallskriget. Dels för att stärka vår egen förmåga, men även för att utröna hur vi på bästa sätt skulle kunna stödja Ukraina. Därför kontaktade vi de militära lärosäten i Ukraina vi tidigare hade samarbetat med, och i mars 2023 gjorde vi ett första besök i Odessa och Kiev, säger han.
Pär Lager har därefter vid ett flertal tillfällen återvänt till Ukraina. Under resorna har han intervjuat ett stort antal ukrainska ledare från både offentlig och privat sektor för att samla in deras erfarenheter, och i för- och efterordet till Kostiantyn Koshelenkos bok sätter han innehållet i en svensk kontext.
Pär Lager instämmer i att ett krig är den ultimata prövningen, inte bara för chefer och ledare, utan för alla medarbetare i ett land eller i en organisation.
– I en sådan situation är det avgörande att veta vad som är särskilt viktigt i ledarskapet. Vad som fungerar – och vad som leder istället till kaos och katastrof, säger han.
Innovationskraft är en viktig egenskap de ukrainska chefer som på ett framgångsrikt sätt lyckats leda sina medarbetare under de senaste åren visat prov på, enligt Pär Lager.
– Gemensamt för dem är att har haft förmågan att på nya sätt lösa plötsligt uppkommande problem. De har även kunnat utföra sitt arbete trots brist på information och under en enorm osäkerhet, säger han och fortsätter:
– Dessa krav har också lett till en väldigt tuff utgallring i Ukraina, där chefer som inte har haft dessa förmågor har försvunnit.
I Sverige är många chefer dåligt förberedda på en långvarig kris eller på ett krig, menar Pär Lager. Han uppmanar de svenska ledarna att reflektera över sitt ansvar i en liknande situation.
– De bör även fråga sig vilken nytta i samhället deras organisation skulle kunna göra under en kris, och ta reda på hur många av medarbetarna som är krigsplacerade. Kanske handlar det om tre av tio på en avdelning – vilka konsekvenser skulle det få?, säger han.
Svenska chefer bör även fundera på hur de redan i dag kan förbereda sig inför en kris eller ett krig, enligt Pär Lager.
– Det handlar bland annat om att träna på att fatta snabbare beslut, på att verka i en väldigt osäker miljö och på att kommunicera mer direkt med medarbetarna, säger han.
På frågan vad han hoppas kunna förmedla genom sin bok, där tre års erfarenheter av att leda såväl medarbetare som familj under extremt svåra omständigheter samlats, menar Kostiantyn Koshelenko att han ser den som en kompass.
– En bok kan hjälpa dig att inte tappa riktningen. Och jag visste att många viktiga beslut och reflektioner från den här tiden skulle gå förlorade om jag inte skrev ner dem, säger han och tillägger:
– För människor som befinner sig i en kris agerar – de skriver inte dagbok.
Enligt president Volodymyr Zelenskyj har minst 45 000 ukrainska soldater dödats och 390 000 sårats under de senaste tre årens ryska anfallskrig. Siffran på antalet stupade är sannolikt i underkant.
Utöver de döda soldaterna har över 12 000 civila ukrainare dödats i ryska anfall, enligt siffror från FN.
Kostiantyn Koshelenko liknar de senaste årens krigstillvaro vid ett ständigt pågående maratonlopp – utan någon mållinje i sikte.
Själv sov han under de första nätterna efter den fullskaliga ryska attacken tillsammans med sin familj i ett underjordiskt parkeringsgarage, som fungerade som ett tillfälligt skyddsrum. Familjen skickades senare först till Lviv i västra Ukraina, därefter till Polen och Storbritannien.
Under denna period kretsade hela tillvaron kring arbetet vid Ukrainas socialdepartement, där Koshelenko jobbade mer eller mindre dygnet runt. Sedan familjen efter en tid återvänt till Kiev arbetar han förvisso fortfarande intensivt som hedersprofessor vid International Business School vid Alfred Nobel Universitetet i Dnipro och som konsult, men värderar de tillfällen då familjen är samlad.
– Vi försöker göra det bästa av varje stund vi har tillsammans, hur kort den än är. För när man lever i ett krig blir även de minsta sakerna betydelsefulla, säger han.
Läs mer
Rapport: Här är jobben som kan ersättas av AI
