Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Vad är ett namn? Det vi kallar ros skulle ju dofta lika underbart vad det än hette. Så funderar Julia kring sin älskade Romeos släktnamn Montague i Shakespeares pjäs. Julia hör till fiendesläkten Capulet och genom namnet blir kärleken till Romeo förbjuden. Det är namnet som förstör allt. Men vad är ett namn?
Vi benämner världen för att förstå den. Det myllrar av olika slags varelser i den levande världen. Bara i Sverige finns det hundratals arter av fåglar och tusentals arter av blommor. Tiotals miljoner arter av växter och djur lär finnas på jorden och av dessa har ett par miljoner fått vetenskapliga namn. Allt i enlighet med ett fiffigt system uppfunnet av Carl von Linné för att bringa reda i det han betraktade som en gudomlig ordning. Flera miljarder arter har nog existerat genom jordens historia vilka omformats och överskridit de godtyckliga gränser som vi människor av nödvändighet drar. En svarthätta kan skilja sången hos en artfrände från den snarlika sången hos en trädgårdssångare, men jag undrar om den bryr sig så mycket huruvida det var en talltita eller entita som flög förbi?
Drygt fem hundra stjärnor på himlen bär etablerade namn, ofta grekiska eller arabiska som syftar på stjärnornas positioner i stjärnbilderna. Det finns ett par miljarder stjärnor som katalogiserats och tilldelats anonyma beteckningar. Men de allra flesta av Vintergatans hundratals miljarder stjärnor är namnlösa. Så vitt vi vet. Kanske vår sol har underligt klingande namn på okända språk vilka talas på våra grannvärldar i galaxen?
Planeterna i vårt eget solsystem bär sina namn efter gamla gudar. Den nya planet som astronomen William Herschel upptäckte år 1781 döptes först till Georges stjärna efter den brittiska regenten men blev snart känd som Uranus i enlighet med den uråldriga traditionen.
Och så har vi då asteroiderna. Stenklumpar av olika storlekar, de flesta i banor mellan Mars och Jupiter. Från några hundra kilometer i omfång ner till söndersmulat grus. En miljon av dem är kända och 25 000 har fått ordentliga och allmänt erkända namn enligt en formaliserad process. Den första döptes till Ceres efter skördekonstens gudinna och alldeles nyligen inträffade det för mig outsägligt märkliga att asteroid nummer 15308 döptes till Ulfdanielsson. Inga särskrivningar är tillåtna i asteroidbältet och den får ej förväxlas med en helt annan asteroid, 18632 Danielsson, uppkallad efter Kikki Danielsson med vilken jag inte är släkt.
Men vad är ett namn?
Lika lite som geografen Sir Georg Everest kunde göra anspråk på jordens högsta berg, vilket han själv aldrig såg, kan jag göra anspråk på den i storlek jämförbara asteroid 15308. Trots detta har någon form av mystisk relation mellan oss ändå uppstått. Av en kollega i asteroidbranschen har jag instruerats hur jag själv kan utforma ett lämpligt diplom. Jag kan heller inte låta bli att undra över himlakroppens utseende och historia. Den är förstås mycket ljussvag och jag får svårt att fånga den med något av mina teleskop. Fotografiska försök kommer ändå att göras när betingelserna blir tillräckligt goda. Det kan dröja ett tag. Just nu befinner den sig i Skyttens stjärnbild.
Jag undrar om mina barn och kommande barnbarn och generationerna därefter kommer att skänka 15308 Ulfdanielsson en tanke? Kommer den, och andra på liknande sätt namngivna småplaneter att fungera som gravvårdar och historiska minnesmärken långt in i den avlägsna framtiden? Hur länge? Asteroider av detta slag behöver lite tur för att klara sig från ödeläggande kollisioner under mer än någon miljard år. Men ett par hundra miljoner år kommer Ulfdanielsson säkert att hänga med. Detta överträffar sannolikt mänsklighetens fulla livslängd på jorden många gånger om.
Människan namnger för att förstå världen och inbilla sig vara i kontroll. Det är inte mycket annat att göra. Men vad är egentligen ett namn?
Läs mer:
Ulf Danielsson: Barnen fick bevittna sin lärare sprängas i luften
