Ulf Kristersson (M) har länge varit engagerad i barnrättsfrågor, både som socialborgarråd i Stockholm och som ordförande för världens näst största adoptionsförening, Adoptionscentrum.
Sveriges nuvarande statsminister fick uppdraget 2003, och lämnade två år senare, 2005. Det var en viktig tid för den internationella adoptionsförmedlingen till Sverige: Intresset för att adoptera var högt, särskilt från Kina där processen var känd för att gå snabbt. Barnen var ofta friska och adoptionsavgiften relativt låg.
Adoptionerna från Kina fördubblades under de här åren. Ulf Kristersson blev själv adoptivpappa till ett tvillingpar från landet under åren som ordförande.
När Adoptionskommissionen offentliggjordes i veckan framkom fakta om grava missförhållanden som barnhandel och adoptioner som skett utan samtycke från föräldrarna. Det satte Ulf Kristerssons inblandning i blixtbelysning.
– Den information som nu finns fanns inte då, den har kommit fram efterhand, och det var därför vi ville ha en granskning som gick igenom allt detta systematiskt, säger statsministern till TT på frågan om hans egen roll.
Det stämmer inte riktigt.
Under Kristerssons ordförandeskap i Adoptionscentrum avslöjades en stor barnhandelshärva i Kina. I juli 2004 rapporterade DN att minst 76 nyfödda barn hade köpts från sjukhus och sedan sålts vidare till barnlösa. 95 personer hade gripits misstänkta för människohandel. Det fick Ulf Kristersson reda på, enligt medarbetare på Adoptionscentrum.
När DN, hösten 2022, granskade adoptionerna från Kina under Ulf Kristerssons ordförandeskap, framkom att Adoptionscentrum hade förmedlat barn från 11 barnhem som ingått i barnhandelshärvor.
Och det fanns fler varningar om missförhållanden kopplade till adoptionerna. Året innan, 2003, avslöjade två chilenska journaliststudenter att fattiga familjer i Chile hade blivit bestulna på sina barn, som sedan adopterades till Sverige med förfalskade berättelser om att de var ”upphittade” och ”övergivna”. Adoptionscentrums egna medarbetare på plats hade varit inblandade, enligt studenternas uppgifter.
Den gången tillsatte Ulf Kristersson en internutredning – som kom fram till att medarbetarna inte hade begått några fel. En slutsats som fått skarp kritik, särskilt från adopterade. I Chile pågår sedan flera år en brottsutredning av adoptionsförmedlingen, som omfattar över 600 svenska fall.
Samma år – 2003 – presenterade en svensk statlig utredning förslag om en rad skärpningar på adoptionsområdet. Det handlade bland annat om de donationer som adoptivföräldrar förväntades betala på plats i ursprungslandet.
Risken var, enligt den utredningen, att barnhemmen skulle bli beroende av avgifterna och att ”barnen blev en handelsvara”. Rättssäkerheten behövde skärpas.
Ulf Kristersson argumenterade emot förslagen. Dels i ett remissvar, dels i DN Debatt: ”Konsekvensen av utredningens förslag blir att några få barn läggs i gyllene sängar medan andra får ligga på golvet”, skrev han.
Om förslagen gick igenom skulle bara 37 av föreningens 700 förmedlade adoptioner gå igenom, meddelade Ulf Kristersson.
Adoptionsförmedlingen till Sverige fortsatte.
När regeringens egen utredare Anna Singer nu i veckan presenterade sin nästan 1 600 sidor långa utredning av adoptionsverksamheten konstaterade hon att adopterades mänskliga rättigheter har kränkts.
Anna Singer föreslår även att staten ber om ursäkt för de kränkningar av mänskliga rättigheter som staten har utsatt de adopterade för.
Till TT säger statsministern:
– Regeringen utesluter ingenting.
Vilket ansvar har Ulf Kristersson för att reglerna kring adoptionsförmedlingen inte stramades upp tidigare? Hur ser han på sin egen roll, som en av de starkaste förespråkarna och debattörerna i adoptionsfrågan? Fick han själv några indikationer på oegentligheter under sina resor i Kina?
Och hur kunde han som ordförande acceptera ett system med stora donationer till barnhem i världens största diktatur – pengar som sedan inte gick att spåra?
DN har under lång tid försökt få en intervju med Ulf Kristersson. Hans presschef Siri Steijer meddelade – innan utredningen – att de först skulle läsa den och återkomma. Sedan Anna Singer redogjorde för sina slutsatser har presschefen varken svarat i telefonen eller på sms.
Läs mer: JK om adoptionerna: Ursäkt från regeringen ingen dum idé