Ulf Kristersson: Jag håller inte alls med Trump – så funkar inte Nato

Statsministern tar emot DN i Rosenbad efter ännu en natt med vildsinta utspel från Washington DC. Donald Trump hotar att lämna Nato, varpå försvarsalliansens chef Mark Rutte sagt att han ”till fullo” förstår presidentens besvikelse. Vissa Natoländer har misslyckats med att ställa upp tillräckligt för USA under kriget i Mellanöstern, enligt Rutte.

Ulf Kristersson håller inte med – ”inte alls”.

– Så har Nato aldrig varit tänkt att fungera, säger han.

Sedan kriget startade i slutet av februari har Trump hotat med att bomba Iran ”tillbaka till stenåldern” och att döda en ”hel civilisation”.

– Så uttrycker man sig inte, tycker jag. Det finns en oförsiktighet just nu i hans politik som är riskabel på många sätt.

Ulf Kristerssons analys av kriget är att två intressen står mot varandra. Varken USA:s och Israels angrepp på Iran – eller den iranska regimens agerande gentemot omvärlden och sin egen befolkning – ryms inom ”traditionell folkrätt”.

Vad menar du med det? Finns det flera versioner av folkrätten?

– Nej, det är bara ett sätt att säga att det är uppenbart just nu att folkrättens krav inte respekteras från något håll. Jag är övertygad om att hur det här kriget slutar kommer att avgöra om man tycker att det var ett meningsfullt krig.

Är inte tanken med folkrätten att vi har kommit överens om vad som är principiellt rätt och fel, oavsett utfall?

– Jo, det man kan ju säga. Men då gör den iranska regimen som den vill. Ingen tycker ju att det ska vara på det sättet.

Samtidigt: Kristersson är ”lite trött” på frågan.

– Vi kan ha ett seminarium om folkrätten, men det kommer inte hjälpa någon.

Du kallar det för ”teoretiska saker”, men är det inte så att folkrätten är en grundbult i vår utrikespolitik?

– Vi står upp för folkrätten. Jag har aldrig sagt att det som USA nu gör är folkrättsförenligt.

En konkret effekt för svenskarna av Trumps bombkrig mot Iran är att det blivit väsentligt dyrare att tanka bilen. Priset på bensin och diesel har rusat uppåt när oljetransporterna från Persiska viken har stoppats.

Tidöregeringens svar är sänkt skatt på drivmedel. Det gynnar alla bilister, även storstadsbor med tillgång till kollektivtrafik.

Varför inte rikta stödet till de som verkligen behöver det, som bilberoende hushåll på landsbygden med svag ekonomi?

– Det är en legitim diskussion. Ska man ha precisa stöd som träffar just den som behöver det, med de marginaleffekter det har? Eller mer generella system?

– Ska man få snabba resultat när priserna riskerar att sticka iväg, då är det enklast att sänka skatten. Jag tycker att den stora frågan som verkligen kräver långsiktighet är att göra oss mindre beroende över huvud taget.

Men att göra fossila bränslen billigare är väl inte att göra oss mindre beroende av dem?

– Det är ju ett ganska akademiskt resonemang att säga: njut av att ni blir mindre beroende genom att det är fruktansvärt höga kostnader just nu. Det kan den säga som inte påverkas själv. Men den långsiktiga vägen är entydig: vi ska elektrifiera bilparken.

Nyligen slog Klimatpolitiska rådet fast att det fossila måste bli dyrare, för att göra det attraktivt att byta till elbil.

Håller du inte med?

– Det kommer att fortsätta gå framåt ändå. Ju snabbare vi kommer tillbaka i en högkonjunktur med god tillväxt, desto fler kommer att byta bilar.

Under nästa mandatperiod ska Sverige nå de klimatmål som är uppsatta till 2030. Det tror inte Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson på, sade han i DN:s partiledarintervju. Frågan är vad det betyder för en eventuell högerregering efter valet?

– Det är väl ingen tvekan om att det som nu händer i världen stökar till det här. Fokus ligger på andra ställen. Men EU-målet till 2030 ligger fast, säger Ulf Kristersson.

Sverige har också ett särskilt mål om sänkta utsläpp från transporter. M-ledarens bedömning är att målet inte går att nå utan reduktionsplikten ”som ingen vill återinföra”.

– Jag tror att ett eget svenskt transportmål, det fyller ingen funktion. Det vore mycket bättre att ha ett elektrifieringsmål.

Ett av Tidöregeringens största projekt har varit att strama åt migrationen. Som en del i det har reglerna för arbetskraftsinvandring skärpts. Bland annat krävs det numera en inkomst på 33 400 kronor, vilket motsvarar 90 procent av den svenska medianlönen, för att få ett arbetstillstånd.

Tunga organisationer som Företagarna och Svenskt näringsliv vänder sig emot att arbetsgivarna bakbinds av byråkrati när de ska rekrytera. Ett hot mot tillväxten, enligt dem.

Moderaterna ser sig som företagsamhetens försvarare, men i den här frågan håller Ulf Kristersson emot.

– Det finns alltid branscher som tycker att det är enklare om de inte har några regler alls. Och det är väl smidigt om man kan ta hit en diskare från Pakistan utan lönekrav. Jag säger inte alls att det är alla företag som har gjort så, men det är att inbjuda till utnyttjande och fusk.

I stället för mer invandring vill Ulf Kristersson att de som i dag är arbetslösa ska lära sig svenska och göra sig anställningsbara. Skärpta krav som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete är ett verktyg för det.

– Jag kan inte förstå varför vi ska ha ett par hundratusen personer i Sverige som inte arbetar fast de kan, och samtidigt ta in människor från Asien och Afrika till Sverige till jobb som inte är så kvalificerade.

Litar du inte på att företagen är bäst på att välja vem som behövs till vilket jobb?

– Vi lägger oss absolut inte i vem som rekryterar vem, men i Sverige har vi inte fri invandring. Alltså har man inte rätt att hämta människor var man vill i världen till de jobb man vill tillsätta.

Samtidigt som asylinvandringen är den lägsta på decennier vill regeringen stärka integrationen genom till exempel vandelsprövning för uppehållstillstånd och skärpta krav för medborgarskap.

– När du talar svenska, vill vara svensk och vill omfattas av båda rättigheter och skyldigheter, då blir du svensk medborgare. Det är en slags lojalitetsförklaring.

Tycker du att mångkultur berikar Sverige?

– Människor som kommer från olika delar av världen, som vill förenas i ett land som fungerar ungefär som Sverige fungerar, det har alltid berikat Sverige. Människor som kommer hit och inte ställer upp på svenska värderingar eller svensk lagstiftning, det är dåligt för Sverige.

Förra veckan lovade Kristersson att SD ska få viktiga ministerposter i en eventuell högerregering efter valet. Enligt M-ledaren vore det ”naturligt” att de tog ansvar för migration och integration.

Vilka poster vore det ”naturligt” att M behöll?

– Man fördelar inga ministerposter förrän man har gått in i ett val.

Kan en sverigedemokrat bli utrikesminister?

– Som sagt, jag tänker inte förhandla om några ministerposter innan valet. Allra minst med dig.

Nu har det gått mer än sex år sedan Kristersson för första gången satte sig ned och hade ett enskilt möte med Åkesson.

Hur har er relation utvecklats sedan dess?

– Den stora förändringen är tre och ett halvt års regerande där vi har kunnat lägga åsiktsskillnader åt sidan, fokusera på gemensamma nämnare och få saker gjorda.

Nu tänkte jag på din personliga relation med Jimmie Åkesson. Hur jobbar ni ihop?

– Många vill liksom att det här ska handla om mina känslor. Jag är inte i den branschen.

Har ni kul ihop?

– Jo, det måste jag säga. Sen är det här ingen umgängesklubb eller gemensam semesterresa på något sätt. Det är rätt hårt arbete.

Skulle du kunna tänka dig att åka på semester med Åkesson?

– Nej, jag har inga planer på att åka på semester med någon av de andra partiledarna heller.