Unga behöver återhämtning: ”Har för höga krav på sig själva”

Önskemål om flexibilitet i arbetslivet, fokus på hälsa – och en balans mellan jobb och privatliv. När generation Z gör sitt intåg på arbetsmarknaden står krav på det egna måendet högt på agendan.

Samtidigt visar statistik att många inom generationen mår psykiskt dåligt. Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten från 2023 upplevde omkring 18 procent av unga i åldrarna 16-29 år en allvarlig psykisk påfrestning.

Caroline Olsson är projektledare för en forskningsstudie vid Karolinska institutet. Här har man intervjuat personer 19–29 år som varit korttidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, och chefer som ansvarat för minst en ung person som sjukskrivits.

Både cheferna och de unga själva beskriver gruppen som ambitiös. Däremot menar cheferna att de yngre medarbetarna har svårt att prioritera och sätta gränser för när en arbetsuppgift är klar. De unga vittnar i stället om bristfällig arbetsledning.

– De unga nämner arbetsrelaterade orsaker till sjukskrivningen. Cheferna pekar i stället på individuella orsaker, som att sjukskrivningen berott på att någon varit extra känslig eller inte klarat av tempot på arbetsplatsen, säger hon.

Bland cheferna, där många har lång erfarenhet, berättar många om att det inte finns tid till den arbetsledning de unga efterfrågar, enligt Caroline Olsson.

– De berättar att arbetsgivaren tidigare lade mer tid på introduktion till nya arbetstagare, men att man i dagens slimmade organisationer dragit ned på det, säger hon.

En hög korttidsjukfrånvaro bland unga under 30 år visar sig i Jobbhälsorapporten 2024, som tagits fram av företaget Feelgood. Enligt rapporten, baserad på hälso- arbetsmiljö- och livsstilsundersökningar, är korttidsfrånvaron i gruppen dubbelt så hög som bland äldre kollegor.

Psykisk ohälsa kan vara en av orsakerna, enligt Charlotte Valleskog, chefspsykolog vid Feelgood. Samtidigt menar hon att dessa problem inte tycks vara arbetsrelaterade.

– Unga rapporterar i högre grad psykosociala besvär, som sömnbesvär och nedstämdhet. Men samtidigt sticker inte den arbetsrelaterade stressen ut i den här åldersgruppen, säger hon.

En förklaring till det stora antalet korttidssjukskrivningar bland unga i undersökningen kan i stället vara brist på återhämtning, enligt Charlotte Valleskog.

– I kontakten med unga medarbetare märker vi att de har för höga krav på sig själva, och naturligtvis är arbetet en del i det. De har inte någon rutin för att återhämta sig så att de orkar gå till jobbet, vilket säger något om inställningen till vad de förväntar sig att leverera på alla fronter i livet.

Enligt Charlotte Valleskog kan ytterligare en förklaring finnas i de pandeminormer som rådde på arbetsmarknaden. Då ökade sjukfrånvaron både bland unga och äldre, men i gruppen 20-29-åringar har utvecklingen också fortsatt.

– Många yngre började jobba under pandemin, när det fanns tydliga normer kring att stanna hemma vid minsta symtom. En tanke är att de äldre sedan gick tillbaka till tidigare mönster, medan de unga skolades in i pandemitolkningen kring sjukanmälningar, säger hon.

Att kvinnor är en särskilt stressdrabbad grupp fastslås i en lägesrapport från Försäkringskassan, som publicerades i november. Enligt rapporten löper kvinnor en mer än fördubblad risk för sjukfrånvaro till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa, och risken ökar mellan 25–29 år.

Även siffror från Folkhälsomyndigheten, publicerade 2023, visar att 37 procent av kvinnorna mellan 16–29 år kände sig ganska eller mycket stressade, medan motsvarande siffra för männen i gruppen var 17 procent.

Både cheferna och de unga – såväl kvinnor som män – vittnar också i studien från KI om att det i arbetslivet tycks ställas högre krav på unga kvinnor, enligt Caroline Olsson.

– Det handlar om att de måste prestera mera för att uppfattas som lika kompetenta som sina manliga kollegor, men även om att de tar ett större socialt ansvar. På arbetsplatsen, men även i privatlivet, säger hon.

Caroline Olsson påpekar dock att även yngre män mår dåligt, men att det inom gruppen ofta råder ett stigma kring att prata om psykisk ohälsa.

– Flera manliga intervjupersoner hade snabbt blivit väldigt dåliga och då fått fysiska symtom. Det kunde handla om att de trott att de hade fått en hjärtinfarkt och åkt till sjukhuset, där det visat sig att det i stället handlat om en stressreaktion.

Charlotte Valleskog menar att ett sätt att få bukt med de höga sjukfrånvarotalen kan vara att förklara för de unga vilka normer som råder inom arbetslivet.

– Man kanske inte ska ta för givet att de bara förstår, utan i stället ge dem en bra introduktion och förklara vilka regler som gäller.

Tydligare handledning från arbetsgivaren är också något de unga i forskningsstudien efterlyser, enligt Caroline Olsson.

– Att komma in i arbetslivet är en läroprocess, då det är så väsensskilt från att gå i skolan där allt är regelstyrt. På arbetsmarknaden ska man i stället ta eget ansvar, och då behöver de unga kanske extra stöttning under en lite längre tid, säger hon.

Caroline Olsson påpekar även att många unga på dagens hårda arbetsmarknad inte vågar visa sig svaga.

– Flera av de unga vi talade med berättade att de var rädda för att bli sjukskrivna och få luckor i sin cv – och då inte kunna få ett nytt jobb.

– Det är ett maktperspektiv arbetsgivarna måste ha med sig.