Unga tjejer har svårt att sätta gränser i kärleksrelationer och går ofta med på mer än de är bekväma med. Det visar en studie av Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld och hälsa vid Nationellt centrum för kvinnofrid.
– Vi har gått från den feministiska kampen på 70- och 80-talet, där detta var en kärnfråga, till att tjejer i dag tror att deras kropp inte ska respekteras. Samtidigt tror många killar att tjejers kroppar alltid ska vara tillgängliga.
Hennes studie bygger på intervjuer med män och kvinnor i åldrarna 16-23 år. I studien vittnar unga om att samhället brister i att skydda dem mot sexuellt våld.
– En 15-årig flicka jag intervjuade sa att hon hade fått sms från sin pojkvän där han skrev ”jag är hemma om en kvart, gör dig redo”. Hon frågade mig ”men vi är ju tillsammans, är det inte så här det ska vara då?”
På gymnasiet i Luleå kopplar Felicia Fredriksdotter, verksamhetsledare på Tjejjouren Luleå, in datorsladden i projektorn. Hon besöker regelbundet klasser för att prata om samtycke, sex och porr.
– Få vuxna vågar ta i porr-frågan. De kan säga till sina barn ”kolla inte på porr”, samtidigt vill unga prata om de här frågorna, men lämnas ensamma med sina funderingar.
Under klassbesöket diskuterar eleverna gränsen mellan ett dåligt förhållande och våld. Ett killgäng konstaterar att det är vanligt att vilja ha koll på varandra på sociala medier, men undrar om det är okej.
– Unga har ingen att prata med om sex. Flera gånger har de frågat mig om tjatsex är lika med våldtäkt. Enligt mig är det korta svaret ja, eftersom det inte sker med samtycke, säger Felicia Fredriksdotter.
Carolina Överlien anser att samhället måste bli bättre på att hjälpa unga tjejer som utsätts för våld.
– Jag blir upprörd över hur få unga tjejer som får hjälp och hur lite resurser som finns. Vi vet att sexuella övergrepp är bland det farligaste man kan utsättas för och tjejerna bär med sig erfarenheterna in i vuxenlivet.
Både hon och Felicia Fredriksdotter är överens om att skolans sexualundervisning behöver bli bättre.
Tidigare i år lade regeringen fram ett förslag som innebär att sexualundervisningen ska skrivas in ämnesspecifika kursplaner istället för att vara ämnesöverskridande. Ansvaret för att kunskapen ska läras ut tas också bort från rektorerna, enligt förslaget.
Förslaget har kritiserats från forskare och organisationer som Plan International Sverige, Human Rights Watch och RFSU för att urholka sexualundervisningen. RFSU:s kritik har tillbakavisats av den tidigare utbildningsministern Lotta Edholm (L).
– Sverige kommer att backa i sexualundervisningen med det här förslaget, säger Carolina Överlien.
Migrations- och utbildningsminister Simona Mohamsson (L) säger att det handlar om ”att specificera vad lärarna i de olika ämnena ska lära ut”.
– I dag är det inte tydligt vilket gör att det riskerar hamna mellan stolarna eller att enskilda lärares engagemang är det som avgör om man har en riktigt bra sexualundervisning, säger Simona Mohamsson.
Även myndigheter har varit kritiska till omläggning, bland annat skriver Jämställdhetsmyndigheten i sitt remissvar till förslaget:
”UNESCO, WHO och andra FN-organ betonar vikten av att sexualundervisning inte isoleras till specifika ämnen, utan genomsyrar skolans värdegrund, undervisning och bemötande. Att förpassa dessa frågor till enskilda kursplaner riskerar att urholka deras betydelse”.
Men det håller inte Mohamsson med om:
– Forskare har varit med och tagit fram förslaget. Det handlar inte om att vi på departementet har gissat eller gått på magkänsla. Nu gör vi om skolan från grunden, så att alla barn får samma förutsättningar, även i sexualundervisningen.
