Parlamentsvalet i Ungern den 12 april har kallats för årets viktigaste val i Europa. Då avgörs om högernationalisten Viktor Orbán, som under de senaste 16 åren systematiskt har undergrävt demokratin i detta centraleuropeiska land, får väljarnas fortsatta förtroende som premiärminister.
Valutgången har också en ödesdiger betydelse för Europas framtid. Vinner oppositionspartiet Tisza, som leds av Péter Magyar, förlorar Ryssland sin mest pålitliga bundsförvant i Europa.
– Orbáns regering har länge varit den bästa tillgången som Ryssland haft inom EU och Nato. Det har funnits regeringar som ibland sympatiserat med vissa delar av Rysslands agenda, som Robert Fico i Slovakien. Men ingen av dem har så undergivet tjänat Rysslands intressen som den ungerska regeringen, säger András Rácz, ungersk statsvetare vid German Council on Foreign Relations som specialiserat sig på rysk utrikes- och säkerhetspolitik.
Han menar att Ungern är en viktig tillgång för Ryssland, inte minst i det pågående kriget i Ukraina. Ryssland underordnar de flesta av sina strategier med väst till kriget i Ukraina, och Ungern har enligt András Rácz varit en idealisk partner i detta, genom att blockera nya EU-sanktioner och stödpaket för vapenhjälp till Ukraina.
– Det har funnits ett antal viktiga tjänster som Ungern har gjort för Ryssland. Ur Moskvas perspektiv är det något av ett måste att behålla Orbán vid makten.
Det är svårt att veta i detalj hur Ungerns utrikespolitik kommer förändras om Péter Magyar skulle vinna. Han ligger relativt lågt med kritiken mot Orbáns proryska linje, av taktiska skäl. Skälet är att många ungrare har köpt regeringens argument att stöd för Ukraina riskerar att dra in Ungern i kriget.
Men om oppositionen kommer till makten kommer den att föra en proeuropeisk, pro-Nato-politik, menar András Rácz, där Ungern återigen är en pålitlig och förtroendeingivande västallierad. Samtidigt, tror han, kommer det bli en pragmatisk, men inte undergiven, politik gentemot Ryssland.
Huvudmetoden i Moskvas försök att bistå Orbán har varit att de ryska underrättelsetjänsterna aktivt sprider desinformation i samarbete med den ungerska propagandaapparaten i syfte för att misskreditera oppositionen.
Att Ryssland stödjer det regerande partiet Fidesz är inte något nytt, det har man gjort åtminstone under de två senaste valen. Dels har Putin gett Orbán förmånliga gas- och oljepriser, dels har han hjälpt Orbáns propagandaapparat med informationsstöd.
– När det gäller direkt inblandning i den pågående valkampanjen såg vi det första tecknet i början av hösten 2025. Då utfärdade Rysslands utrikes underrättelsetjänst SVR en kommuniké där de sa att det i princip skulle ligga i Rysslands intresse att Orbán stannar vid makten. Senare kom det ett SVR-meddelande till som stämplade oppositionsledaren Magyar som ett slags korrumperad ukrainsk agent. Det var alltså en smutskastningskampanj.
András Rácz nämner också hackergrupper, mestadels anslutna till den militära underrättelstjänsten GRU, som är engagerade i den ungerska cybermiljön med produktion av AI-innehåll och falska webbsidor. Flera falska inlägg, producerade av ryssarna, har på sistone dykt upp om oppositionsledaren Magyar.
– En diplomat från den ryska ambassaden i Budapest har haft regelbunden kontakt med ungerska statliga medier och försett dem med tips om vad och hur man ska skriva. Så det finns en direkt samordning mellan den ryska ambassaden och den ungerska propagandaapparaten.
Det finns en direkt samordning mellan den ryska ambassaden och den ungerska propagandaapparaten.
I februari inträffade vad Rácz kallar för ”det första tydligt dokumenterade fallet av en koordinerad rysk-ungersk informationsoperation”. Ryssland släppte då två ukrainska krigsfångar, båda etniska ungrare som mobiliserats till den ukrainska armén och som tillfångatagits av ryssarna. Efter frisläppandet hämtades de från Moskva till Ungern med det ungerska regeringsplanet av utrikesministern Peter Szijjártó.
– Det var ett brott mot Genèvekonventionen, eftersom Ukraina inte konsulterades. De två soldaterna fördes i stället till Ungern. En av dem har använts för att smutskasta Ukraina och deltar regelbundet i Orbáns kampanjmöten, där han berättar om hur fruktansvärt han behandlades i den ukrainska armén och om hur ukrainare diskriminerar ungrare.
Ryssarna skickar enligt Rácz ofta in flera delvis rivaliserande ”lag” som opererar oberoende av varandra, i detta fall SVR, GRU och en grupp som leds av Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko. Det gör att om en insats avslöjas kan de andra fortfarande fortsätta.
– Minns de ryska påverkansförsöken inför USA:s presidentval 2016. Då var både SVR och GRU aktiva med flera hackergrupper som inte kände till varandra.
Jag frågar András Rácz hur det kom sig att Orbán, som från början var en demokratisk aktivist, ställde sig på Rysslands sida.
Han kan inte svara på varför det skedde, men vet när:
– Han var en lovande liberal politiker. Under hans första regering 1998–2002 gick Ungern med i Nato och slutförde processen för EU-anslutning. Hans euroatlantiska inriktning stod utom alla tvivel. Mellan 2002 och 2010, då han var i opposition större delen av tiden, var han starkt principiellt emot Ryssland.
Sedan inträffade en vändning, och Rácz anger den exakta tidpunkten.
Alla förväntade sig att Orbán skulle vinna parlamentsvalet våren 2010. Ungern hade en övergångsregering. Och i november 2009 blev Orbán inbjuden till Ryssland för att delta i det ryska regeringspartiet Enade Rysslands kongress. Han hade ett bilateralt möte med Putin, som då var premiärminister, i Sankt Petersburg.
– Ingen vet vad som hände där, men Orbán kom hem med en radikalt förändrad inställning till Ryssland. Sedan dess har han inte fällt en enda kritisk kommentar om Putin på 17 år, inte en enda.
Fakta.András Rácz
● Historiker som 2008 doktorerade vid Eötvös Loránd-universitetet i Budapest.
● Specialist på rysk utrikes- och säkerhetspolitik, Rysslands relationer med före detta sovjetrepubliker och länder i Centraleuropa samt det ryska kriget i Ukraina.
● Han är verksam vid German Council on Foreign Relations i Berlin. Fram till 2020 var han verksam vid avdelningen Robert Bosch Center for Central and Eastern Europe, Russia and Central Asia.
● Han har tidigare varit biträdande professor vid Pázmány Péters katolska universitet i Budapest och forskare vid Estlands utrikespolitiska institut i Tallinn. Han har också varit knuten till Finlands institut för internationella frågor i Helsingfors, liksom till Ungerns utrikespolitiska institut.




