Det är bred politisk enighet om att försvaret behöver rustas upp rejält. Regeringen räknar med att låna 300 miljarder kronor fram till år 2035. Hur försvaret ska finansieras efter det är oklart.
Moderata ungdomsförbundet, Muf, har sin plan: höj åldern för när äldre kan börja ta ut sin pension.
– Att låna pengar är inte gratis. Kostnaderna skjuts på framtiden, vilket innebär att den yngre generationen ska betala. Vi är gärna med och bidrar, men det är orimligt att vi ensamma ska bära kostnaden, säger Douglas Thor, ordförande för Muf.
Han påpekar att det var den äldre generationen som rustade ned försvaret och tycker därför att den ska vara med och betala för upprustningen.
– Höjda skatter finns inte på bordet eftersom vi har problem med tillväxt och arbetslöshet. Höjer vi skatterna skadas förutsättningarna att kunna finansiera försvar och välfärd på lång sikt, säger Douglas Thor.
Muf:s förslag skulle minska statens utgifter och öka skatteintäkterna eftersom fler arbetar längre.
– I dag kan man ta ut sin inkomst- och premiepension redan vid 63 års ålder. Vi anser att det är rimligt att höja den. En tänkbar ålder är 67 år.
Regeringens expertorgan Finanspolitiska rådet förespråkar såväl utgiftsminskningar som skattehöjningar för att finansiera försvaret, till exempel att återinföra fastighetsskatten.
Är det inte rimligt att stora samhällsgrupper får göra uppoffringar för försvarets skull, i stället för främst äldre?
– I längden kommer alla att betala eftersom vi alla blir äldre. När vårt land tidigare har ställts inför svåra utmaningar har vi klarat det genom att arbeta mer, svarar Douglas Thor.
Höjd pensionsålder låter inte som en valvinnare, hur ska ni få med er moderpartiet på detta?
– Det finns många frågor som tidigare varit otänkbara, men som man i det här allvarliga omvärldsläget omprövat. Bland annat har man omprövat lånefinansieringen. Det borde man kunna göra även när det gäller denna fråga.
Enligt Muf:s beräkningar skulle statskassan årligen få ytterligare 30 miljarder kronor om äldre arbetade två år längre. Det är hälften av det tillskott som behövs för att nå Tidöpartiernas mål om att 3,5 procent av bnp ska gå till försvaret.
När partierna tidigare i veckan presenterade sin försvarsinvestering sade de inget om vad som händer efter 2035.
– Den långa siktens finansiering får vi återkomma till. Det finns inget utrymme för permanent lånefinansiering, sade statsminister Ulf Kristersson (M).
Läs mer.
Kristersson: 300 miljarder extra till försvaret
